Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ungdomar dominerade

Annons

Tävlingsledaren Kenneth Aura var till och med beredd att skjuta upp tävlingen om det skulle börja regna och åska.

Det behövdes inte.

Det kom en kort skur före start, men sedan var det uppehåll under hela tävlingen, så när som på lite småregn. Regnet kom först efter att 150 meter simning, 5 kilometer och 2,5 kilometer var avklarade.

Inte helt oväntat tog junioren Erik Zidén från Kvarnsveden Triathlon hem totalsegern. Tvåa och därmed seniorvinnare blev Markus Nyberg, också från Kvarnsveden.

- Det var rolig bana, men tungt uppför, berättar Erik Zidén, som tävlade i Garpenberg för första gången.

Erik var först upp ur vattnet och hans ledning var aldrig hotad. Tomas Igelström, H15, låg tvåa efter simningen och kom trea in i mål. Han passerades i en av de tuffa backarna på cykelbanan då Markus Nyberg gjorde ett ryck.

I lagtävlingen var det Säters IF Triathlon som vann genom Per Sandberg, Daniel Eriksson, Linda Thorsberg, Fredrik Lind och Simon Henriks före Garparna SoIK, genom Mats Danielsson, Carl Aura, Elias Melin, Solveig Karlsson och Bertil Karlsson.

Tidigare år har det varit betydligt fler deltagare. I går var det 25 tappra som ställde sig på startlinjen.

- Det är lite tråkigt att det är så få, men det som motiverar och som är mycket positivt är att det var så många ungdomar med, säger Kenneth Aura efter tävlingen.

Av alla deltagare var det 18 som tävlade i klasserna under 20 år. Det fanns dock bara två klasser för ungdomarna. Barnen runt tio år fick tävla i klasserna D15 eller H15.

För Solveig Karlsson, Garparna SoIK, var det första gången som hon prövade triathlon, lika var det för hennes son Bertil.

- Jag skulle ju i alla fall skjutsa honom, så jag tänkte passa på. Det är ju bra träning, säger Solveig, som är orienterare, minuterna före start.

Hon skrattar och säger att det ska bli roligt att testa, men tror att simningen bli jobbig.

- Det här är självplågeri. Åh vad jobbigt det var. Tacka vet jag orientering, säger Solveig och pustar ut över ett glas saft efter målgången.

Hon ser nöjd ut och ler trots att det var jobbigt och att hon inte kunde få i de lättaste växlarna på cykeln och att det kändes konstigt att springa efter cyklingen.

- Det var i alla fall varmt i vattnet, säger hon och skrattar.

För sonen Bertil gick det inte så bra, enligt honom själv.

- Jag vet inte varför det inte gick bra. Löpningen var i alla fall det värsta, man är så trött då.

MATILDA BUSKE

Mer läsning

Annons