Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Storm i hetluften

Annons

Så var det 1996, när Kupolen förärats värdskapet för VM och Tom hade tänkt sig något alldeles extra inför hemmapubliken.

Det såg ut att gå planenligt.

Fram till finalen.

- Den vill man helst glömma.

- Jag kom ju knappt in på bordet ens...

Minns 39-åringen.

Och tänker efter:

- Han hade ju ett osedvanligt flyt, Souquet.

Jodå, tysken med det franskklingande namnet blev närmast ett spöke ju längre matchen fortskred.

Tom fick sitta vid sidan och titta på.

Maktlös.

I en final inför hemmapublik, som hoppats på något alldeles extra den här oktoberdagen.

Sedan dess har många turer, både bokstavliga och bildliga sådana, sett dagens ljus för Storm.

Och fler blir det lovar han.

- Närmast står VM i nine-ball på tur, i Taipei i Taiwan.

- Där har jag spelat förr, i fjol.

- En fantastisk plats för biljard. Och ett fantastiskt intresse, det snackas om att 58 miljoner människor både kan och kommer att se tävlingarna via TV, myser han.

För Tom gillar sådana här utmaningar.

Även fast det kan pirra i maggropen.

- Vad det handlar om är att koppla ifrån allt, vara helt ren i skallen. Är man inte det går det inte att spela biljard på den här nivån, konstaterar han efter 27 år i branschen.

- Oj, är det så länge...?

- Men det stämmer nog. Jag började nog spela 1977. I Kjell Janssons biljardsalong under Hotell Borlänge på Vattugatan.

Pengar hade han inga på den tiden, i alla fall inte att betala spelavgifter med.

- Så det blev att spela i mörker ofta. I smyg. Eller försöka snylta in sig på något bord, minns Tom och skrattar.

I dag har han inga sådana problem, publikfavoriten Storm. Med sitt offensiva spel är han en gärna sedd gäst i biljardhallarna runt om i världen.

- Men rik har jag inte blivit på det här.

- Inte än i alla fall, ler han.

Liksom för att tala om att karriären på långa vägar inte är slut än.

- Jag hade små funderingar på att bli proffs i USA en gång i tiden.

- Men i dagsläget är det omöjligt, inte när man har familj (sambon Siv och dottern Ronja) som jag.

Vad han hoppas på är annars att kunna pricka in storformen under ett världsmästerskap. En VM-titel ger i förlängningen runt fyra miljoner kronor, större delen i så kallade appearance money vid stortävlingar man automatiskt blir inbjuden till.

- Det vore smaskens. I år får man till och med två chanser, en shejk nere i Dubai kommer att arrangera VM i eight-ball också framöver , berättar Tom.

Arbetslös för tillfället ska sägas.

- Både på gott och ont. Nu får man ju tillfälle att träna desto mer istället, konstaterar han.

Och stänker ner en boll i hörnpåsen så det står härliga till.

Liksom för att tala om att "nu jädrar"...

FOTNOT: I den svenska truppen till VM i Taipei (start 10 juli) ingår också Toms klubbkompis Markus Chamat (numera Gävlebo), Niklas Bergendorff och Erik Weiselius.

BJARNE SOLUM

Mer läsning

Annons