Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högskola för elit

Annons

Redan 1985 startade Skidhögskolan sin verksamhet vid Högskolan Dalarna.

- Det kom till som uppföljning av SM-veckan på skidor i Borlänge 1985. Det fördes diskussioner om att det behövdes en högeffektiv organisation för att ta vara på landets skidtalanger om vi skulle kunna hävda oss internationellt, säger Alf Johansson, ordförande för fritidsnämnden i Borlänge.

- Högskolan Dalarna befann sig i sin linda och behövde profilera sig, så det var också ett av motiven till satsningen, säger Johansson.

Sedan dess har verksamheten utökats rejält. Aktiva från flera olika idrotter kan nu erbjudas högskolestudier i kombination med goda träningsförhållanden, vilket är tanken med elitprojektet.

Vid höstterminens start för

några veckor sedan fanns det 47 studenter inskrivna på Högskolan Dalarnas elitprojekt, fördelade på Alpina Skidhögskolan, Löparhögskolan, Orienteringshög-

skolan och Längd/Skidorienteringshögskolan.

- Vi har riksintag. Till oss kan de som tillhör eliten i sin idrott eller är på gränsen till att göra det söka sig, säger Sven-Åke Jåfs, tränare på Löparhögskolan.

- De kan söka till vilken kurs eller vilket program som helst inom Högskolan Dalarna.

För att bli antagen krävs högskolebehörighet samt att personen i fråga blivit nominerad av sitt specialidrottsförbund.

Tanken att försöka samla de främsta i landet inom en idrottsgren till gemensam studieort är att de ska kunna dra nytta av

varandra under träning. En annan fördel är att de aktiva kan få bra stöd av de tränare med specialkunskaper som ryms inom satsningen.

På sikt är förhoppningen att projektet ska bidra till att stärka landets slagkraft inom respektive idrotter.

Ett vanligt problem för aktiva strax under Sverigeeliten är att klara av den ekonomiska biten. För att få studielån måste ett antal högskolepoäng per termin fixas, vilket inte är lätt med tanke på den tid som träning, tävling, resor och olika läger tar i anspråk.

- Vi ägnar oss mestadels åt träningsbiten, men har även kontakter med skolan och följer upp hur det går i studierna, säger Thomas Eriksson, tränare på Längd/Skid-

orienteringshögskolan.

- Det kan hända att vi säger till någon att han eller hon måste stanna hemma och göra en tenta i stället för att åka på något läger, men ibland kan de även få göra tentor på träningsläger, då vi får vara tentavakter, säger Eriksson.

Borlänge kommun är huvud-

finansiär inom projektet och avlönar bland annat de tränare som finns anställda i elitsatsningen, cirka fyra och en halv heltidstjänster. Pengarna kommer från fritidsförvaltningens budget.

- Vi satsar ungefär 1,7 miljoner i år, säger Alf Johansson.

Högskolan Dalarna ska vid behov ställa upp med extra lärar-

stöd när någon av studenterna behöver det, samt försöka vara flexibla när det gäller att lägga tentor så att det passar de aktiva.

Nytt för i höst är att Falu kommun kommit in i projektet i större utsträckning än förut. Tidigare har deras roll mest handlat om att de aktiva kunnat nyttja kommunens anläggningar vid träning. När Jenny och Susanna Kallur nu börjat på Löparhögskolan och i stor utsträckning bedriver sin träning i Falun föll det sig naturligt att kommunen i större omfattning gick in med stöttning.

En stor del av kostnaderna för verksamheten ligger också på de antagna studenternas idrottsföreningar, större delen av utgifterna i samband med träningsläger och tävlingar betalas av dem.

I dagarna skriver Högskolan Dalarna, berörda kommuner och specialidrottsförbund kontrakt angående projektets fortsatta verksamhet.

MATS ARONSSON

Mer läsning

Annons