Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hockeydoldis som hamnade i hetluften

Annons

Det hann spelas en kvartsfinal i slutspelet, sedan hade du fyra anmälningar på ditt bord – och allt från tränare och spelare till medier beskyllde dig för att basa över en Kalle Anka-nämnd. Hur tacklar man sådan kritik?

– Eftersom jag älskar hockeyn och jobbar ideellt så är det klart att man blir påverkad och tycker att det blir för mycket reaktioner, som man inte alltid tycker är rättvisa. Men samtidigt förstår jag att tränare och så tänder till. Jag menar, det är ett laddat läge med ett slutspel.

Blir du förbannad?

– Nej, det kan jag inte säga. Jag tar de samtal jag får och försöker förklara vilka vi är och hur vi jobbar, sedan är det ju inte alltid folk accepterar det... och då får jag väl försöka stå ut med det också. Alternativet är ju att lägga av och det vill jag inte.

Okej, ’’disciplinskole-dags’’ då. Vem kan anmäla ett ärende till er?

– Formellt så kan vem som helst anmäla, men i praktiken så är det en mer normal gång, alltså att domaren anmäler. Utdelar matchdomaren ett ’’match penalty’’, den grövre formen av matchstraff, så är han skyldig att anmäla händelsen till oss. Därutöver så finns det en särskild anmälningsroll som Svenska hockeyförbundet har instiftat, den roll som Lars G Karlsson har i dag. Lasse har till uppgift, tillsammans med de matchövervakare som finns på varje elitseriearena, att övervaka och anmäla händelser som domaren kanske missat eller felbedömt.

Hur hanterar ni anmälningar från privatpersoner?
– Vi behandlar dem inte alls, om det inte rör sig om något extremfall.

Hur länge har disciplinnämnden funnits i svensk hockey?
– Under dagens benämning har nämnden funnit sedan 1987–88 och jag har varit ordförande sedan 1989. Innan dess fanns det något som hette ’’serieutskottet’’, som hanterade bestraffningsfrågor.

När ni får in ett fall, vad tittar ni på?

– Vi utgår först och främst ifrån att det domaren har rapporterat är korrekt. Skriver han exempelvis att det har varit en spark i en match, eller att en spelare varit aggressiv och inlett ett slagsmål, ja då är det så. Då stänger vi av spelaren under utredningen. Sedan kan det komma in yttrande från spelaren som verkar i förmildrande riktning, då beaktar vi naturligtvis det.
Oftast går vi på vad domaren har sagt– om det inte finns någon särskilt som pekar på att domaren gjort en felbedömning, eller att det till och med finns anledning att misstro domaren.

Vad ger långa straff? Vad vill ni få bort?

– Synen på angrepp mot domare har skärpts, där tar vi alltid i ordentligt, både vad det gäller våld och muntliga angrepp. Uppmärksamheten när det gäller våld mot huvudet har också skärpts. Rena överfall ska alltid bestraffas, men det är sällsynt.

Kan man överklaga era beslut?
– Ja, till Riksidrottsnämnden – och det görs ofta när straffen blir lite längre. Där kan man begära att de ska ta beslut omedelbart, bara för att förhindra att en diskvalifikation löper ut innan de har tagit slutlig ställning. Man kan begära att de tillfälligt ska upphäva ett beslut från oss, i väntan på den slutgiltiga domen.

Nämnden har fått ta emot smällar för att ni har för dålig hockeykunskap. Är det ett måste?

– Det underlättar säkert, och det är en fråga som har aktualiserats, att vi kanske ska arbeta in en före detta aktiv. Jag har aldrig spelat själv, det var fotboll som gällde när jag var ung, men min grabb spelar i Nacka och jag står runt rinkarna i Stockholm varje vecka.
Tyvärr hinner jag se väldigt lite elithockey, i år har det nog bara blivit en tre matcher, fast rent generellt är jag väldigt idrottsintresserad.
I
NHL har man ett system med en enmansjury, där en man vid namn Colin Campbell dömer allt själv. Är det bättre än vår nämnd?

– Nej, det tycker jag inte. Där lämnar man allt makt åt en person och hur ska man då kunna övervaka att den personen fattar rätt beslut, om man inte kan ha någon insyn, om man inte kan överklaga? Det finns en inbyggd risk för missbruk i det systemet.

Flera experter vill helt ha bort nämnden. Vad säger du?

– Jag tycker att vi fyller vår funktion, men det betyder inte att allting är felfritt. Det optimala vore om vi fick våra anmälningar från domarna, då skulle man få störst förtroende för systemet.

Hoppas du att det blir en lugn resa resten av slutspelet?

– Ja, verkligen. Ibland har det varit så att det lugnar sig om vi har markerat och dömt en del tuffa straff i början.

FAKTA: MARTIN HOLMGREN

Född: 24 juni 1958.

Bor: Stockholm.

Familj: Hustrun Carina, sönerna Magnus, 13, och Björn, 11.

Civilt yrke: Chefsrådman vid Stockholms tingsrätt.

Semesterparadis: Då åker jag till Bretagne i Frankrike – för den goda matens skull och de trevliga människorna.

Intresse i övrigt: Jag ägnar all ledig tid åt familjen. Att åka skidor gillar jag, utför, inte på längden.

Bästa idrottsminne: Det måste vara fotbollsgängets brons 1994. Jag tror alla minns var de var eller gjorde den sommaren, själv hade jag semester på Åland och såg matcherna på nätterna.

Aktuell: Har som ordförande i Svenska ishockeyförbundets disciplinnämnd hamnat i hetluften direkt under hockeyslutspelet.

ANDERS BURSTRÖM/TT

Mer läsning

Annons