Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här är arvingarna

Annons

I Smedjebacken är hockeypapporna mer eller mindre kända. Åtminstone fem av dem.

Den i Hagge boende 36-åringen Roger Bergkvist gjorde sig ett namn i "fiendeklubben" Ludvika HC och avslutade karriären med ett par säsonger Harnäs IF.

Men eftersom sonen Oskar numera spelar i SHC är Roger förlåten, även om det emellanåt hörs en och annan gliring från de äkta SHC-veteranerna.

Oskar halkade för övrigt in på hockeybanan för fyra år sedan, inspirerad av kompisar och han har en stor supporter i pappa Roger.

I övrigt handlar det som sagt om välkända smébackare. Eller vad sägs om om Janne Andersson, Gert Gustavsson, Anders Karlsson, Carl-Gustav Svärdh och Kurt "Lallis" Johansson.

Idel, ädel hockeyadel. Åtminstone lokalt sett.

Med tanke på den bakgrund den ovanstående sextetten har är det naturligtvis inte så konstigt att deras söner följt i pappornas spår. Eller rättare sagt, skridskoskär.

Men det har skett utan hårda påtryckningar eller andra icke rumsrena metoder.

Som Janne Anderssons grabb Kalle.

- Kalle kunde inte ens prata när han följde med min fru Tina för att titta när jag spelade. Och på den vägen är det.

38-åriga Janne som hann med 20 A-lagssäsonger i sammanlagt sex klubbar: Backbyns IF. Morgårdshammars IF (MIF), Team S/L, SHC, Fagersta AIK och Harnäs IF.

- Det blev ju en naturlig koppling och när Kalle var fyra år stod han för första gången på egna skidskor.

Själv håller Janne hockeyn vid liv via Kalle och SHC:s veteranlag.

Calle Svärdh startade sin hockeybana i Söderbärke GoIF. Den fortsatte i MIF, sedan i Ludvika HC.

- Sen blev det Morgår´n igen och dom sista tre säsongerna spelade jag i SHC. Totalt blev det 17 A-lagssäsonger.

Sonen Sebastian fick aldrig se sin 46-årige pappa Calle i aktion, utan hans intresse väcktes av grannen Niklas, son till Kurt "Lillis" Johansson. Båda familjerna bor i Morgårdshammar.

Och när det gäller "Lallis" är det verkligen frågan om en profil. Alla i Västerbergslagen som under 1970 och 1980-talet på något sätt var involverade i hockeyn vet vem "Lallis" är.

Hans aviga och luriga dragningar firade stora triumfer och gjorde motståndarna mer eller mindre frustrerade.

MIF, LHC, MIF och SHC var klubbarna som Johanssonspojken i tur och ordning representerade.

Men vad undertecknad kan dra sig till minnes hade "Lallis" ett tämligen svagt skott.

Därför är det förvånande när sonen Niklas svarar så här på frågan vad pappa lärt honom.

- Skjuta!

Och det är klart, Niklas är back och behöver att bra skott, men han ska nog se sig om efter en annan lärare.

Niklas facit i vinter är nämligen ett skott från backposition - utanför målet.

48-åringen "Lallis" har absolut inget emot att Niklas valt hockeyn.

- Jag håller ju fortfarande på med veteranhockey och det är ju roligt att ha ett gemensamt intresse.

För Simon Gustavsson låg det väl närmast till hands att bli målvakt eftersom pappa heter Gert Gustavsson, som den här säsongen var reservmålvakt i SHC:s division 1-lag och som 14-åring gjorde A-lagsdebut.

Men Simon trivs bättre ute på planen och han slussades in i hockeyn när Gert spelade i Fagersta AIK.

- Sen har jag uppmuntrat honom att fortsätta.

Fortsätta ska också 37-årige Gert göra, men det blir i SHC:s veterangäng.

Filip Karlsson var bara tre år när debuterade på hockeyrinken. Och det gjorde han utan att någon gång fått se sin 42-årige pappa Anders i aktion som seniorspelare.

Anders slutade redan vid 29 års ålder efter att har spelat i MIF, Södertälje SK, Fagersta AIK, SHC och Team S/L.

- Vi är ju ett gäng som hållit ihop i många år. Vi träffs även på fritiden och flera av oss är med i veteranlaget. Och så har vi våra grabbar i U11-laget. Det är roligt, konstaterar Anders Karlsson.

Mer läsning

Annons