Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenska vapen till Indien?

Annons

Sverige är höggradigt beroende av exportintäkter och 20 miljarder är inte småpotatis. Precis som Palme månar Persson - liksom de borgerliga partiledarna - både om svensk försvarsindustri och svenska exportföretag. Dessutom månar man om freden. Här är bäddat för kontroverser.

Enligt kanonkontraktet från Olof Palmes dagar har Indien rätt till följdleverenser, vilket är rätt naturligt. En kanonkund riskerar ogärna akut brist på reservdelar och hela pjäser, vilket lätt uppstår i en krigssituation om motståndaren är på hugget. Bofors och andra fredsälskande internationella vapensmedjor kan knappast sätta som köpevillkor, att deras produkter inte får användas i krig. Vilket land vill i så fall köpa vapnen till sin krigs-, förlåt, försvarsmakt?

Garvade jurister och avtalstolkare försöker nu utreda huruvida ytterligare svensk vapenexport till Indien ska betraktas som nya leveranser eller följdleveranser av tidigare försändelser.

Då även Pakistan tidigare köpt svenska vapen kanske även det landet känner akut behov av ytterligare leveranser i den rådande situationen. Sverige kan väl inte ensidigt favorisera ena parten i en konflikt?

Mot detta står att Sveriges regering alltid måste ha möjligheter att stoppa svensk vapenexport oavsett kontraktens innebörd. Ett hypotetiskt extremfall är att ett land, som köpt vapen från svensk försvarsindustri, anfaller Sverige och i det läget begär ytterligare leveranser från den svenska leverantören. Mindre extremt - det måste alltid vara möjligt för Sveriges regering att stoppa sådan vapenexport, som motstrider svensk utrikespolitik.

Såväl borgare som socialdemokrater har länge varit rörande överens om försvarets behov av en svensk försvarsindustri. Om denna försvarsindustri förbjuds att exportera blir resultatet ingalunda en vapenfri värld. De enda säkra effekterna är att amerikanska, tyska, brittiska, franska och ryska vapensmedjdor får sälja desto mer - inklusive till det svenska försvaret, då svenska vapenindustrier svårligen överlever utan export.

De som ivrigast kritiserar svensk vapenindustri är företrädesvis sådana debattörer, som överhuvudtaget inte vill ha något svenskt militärt försvar alls. För dem är frågan tämligen enkel.

En grundregel - som även regeringen åberopat - är att Sverige endast ska stoppa vapenleveranser om Förenta Nationerna anbefallt embargo mot landet ifråga. Så har inte skett i fallet Indien och kommer knappast heller att inträffa.

Regeringen avvaktar. Utrikesminister Lindh använder den försiktiga formuleringen att vapenleveranser till Indien förefaller "otänkbara", medan statsminister Persson ligger mycket lågt i frågan.

En genom internationell konkurrens utebliven indisk beställning hos Bofors eller en användbar juridisk nytolkning av kanonkontraktet från anno 86 kanske räddar regeringen ur knipan utan att Göran Persson behöver agera.

Mer läsning

Annons