Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skakande dokument om "välfärden"

Annons

Det är inte alla dagar det finns anledning att berömma resultatet av länsstyrelsens tillsynsansvar, men i uppföljningen av kommunernas sätt att hantera domar och beslut i stödet till äldre och funktionshindrade, har myndigheten gjort ett bra jobb! Även om jag gärna hade sett att en objektiv bedömning lett till en annan slutsats än den som följde av synen av kommunerna i Dalarna.

För några av de inblandade kommunerna är länsstyrelsens undersökning rent av förödande. Socialtjänstlagens tillämpning fungerar uppenbarligen inte i flera kommuner och det är närmast chockerande att det är i länets största (befolkningsmässigt) kommuner som det fungerar sämst. I länsstyrelsens rapport till Socialstyrelsen nämns Borlänge, Mora och Falu kommuner som exempel på där bristerna är alarmerande. Men det finns också synpunkter på verksamheten i Ludvika och Smedjebacken.

Äldre och funktionshindrade är utsatta grupper i samhället. De är ofta utlämnade till samhällets möjligheter att ge god vård och bra kvalitet i omhändertagande. Tryggheten i deras liv grundas ofta på om samhället kan leva upp till de högt ställda målsättningarna som skapats inom ramen för ett välfärdssystem de flesta av oss är med och bidrar till. Och som beslutats i största möjliga politiska samförstånd.

Jag tror inte för ett ögonblick att socialtjänstens personal medvetet eller illvilligt struntat i att följa socialtjänstlagens avsikter.

Jag kan inte heller tänka mig att politiker med ansvar för kommunens omsorgsfrågor blivit så avtrubbade av brist på pengar och resurser att de medvetet lågprioriterar äldrefrågorna.

Så var söker vi felen och bristerna?

S om så ofta hamnar jag säkert i konstaterandet att kommunernas resurser är otillräckliga, oaktat socialtjänstens prioriteringskompetens.

För lite pengar, otillräckligt med personal och en besvärande lokalbrist. Det är väl så sanningen ser ut?

Vi går mot valtider. De äldre vårdtagarna och länets funktionshindrade, som ofta är unga människor, är inga röststarka grupper. Därför befarar jag att deras rättmätiga krav på ett människovärdigt och rättvist omhändertagande inte blir någon huvudfråga i valet. Inte ens bland våra politiker på kommunal nivå.

Men du och jag kan hjälpas åt att föra deras talan! Ingen av oss vet om och när vi drabbas av ett funktionshinder. Men med säkerhet vet vi att vi åldras.

Den vetskapen, tillsammans med länsstyrelsens delvis dystra bild av dagsläget för våra medmänniskor i Dalarna, borde utgöra tillräcklig t motiv för ett personligt engagemang.

Mer läsning

Annons