Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Religion och politik hör ihop

Annons

Kristdemokrater har begärt att det i den nya grundlagen för EU ska hänvisas till det kristna idéarvet, som en del av den grund som EU-bygget vilar på. Så uttryckte sig Ulrik Lindgren i ett brev till ledarsidan den 23 juni.

Inlägget | EU:s grundlag

Jag känner sympati för hans önskan att kristen livstolkning och dess historiska betydelse i Europa, på gott och ont, ska få ett erkännande också i ett gemensamt europeiskt sammanhang.

Samtidigt känner jag en olust inför att just denna livstolkning ska få en konstitutionell ställning. Det innebär nämligen att den från tid till annan kan ställas inför omröstningar i förhållande till andra, oavsett om det är religiösa eller sekulära livstolkningar och värdegrunder.

Är religionen enbart en privatsak som Hans Lindqvist skriver i sitt svar till Lindgren?

Jag tror att Lindqvist sitter fast i ett betraktelsesätt från den del av 1900-talet, när samhällsutvecklingen skulle lämna ett enhetssystem, där statskyrkan var en del av enhetssamhället - med makt och myndighet given av dess högsta auktoritet, kungen "av Guds nåde".

Såväl arbetarrörelsen som den liberala politiken såg det som ett mål att skilja dessa åt av demokratiska skäl. Detta lyckades man med. Delar av denna utveckling har varit bra för både religion och politik. Kristen tro bygger inte på samhälleliga maktanspråk. När detta sker får det ofta konsekvenser som inte kan förenas med det tron säger sig företräda - människors befrielse.

I vissa samhällen, vid vissa tider, får religionen en normerande funktion. Det visar sig inte alltid vara det bästa för samhället och de enskilda människor som är en del av detta samhälle. Men självklart hör religion och politik ihop. Också religionen är med och formar vår bild av varandra, vår förmåga att arbeta tillsammans och vår möjlighet att utvecklas som individer.

I stora delar av Europa är kristen tro en gemensam tradition, som både behöver erövras på nytt för många, men också utvecklas i mötet med andra traditioner. Det är ingen privatsak - det handlar om vårt gemensamma samhälles framtid, i Sverige, i EU och i världen.

Thomas Söderberg var tidigare kyrkoherde i Svärdsjö och kontraktsprost i Falun. Nu är han andre vice ordförande i Svenska kyrkans kyrkostyrelse samt ledamot av Svenska kyrkans kyrkomöte och ordförande i Västerås stiftsfullmäktige.

THOMAS SÖDERBERG

Mer läsning

Annons