Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ökat fredshopp - trots terrorn

Annons

Saddam Husseins diktaturregim höll hoppet vid liv hos de många palestinier som längtade efter en panarabisk militär seger över Israel. Den irakiske diktatorns retorik handlade ofta om detta. Tidigare - under kalla kriget - fanns även Sovjetimperiet med som en välbeväpnad kamrat i bakgrunden.

I dag är allt annorlunda. Sovjetimperiet upplöstes. Saddam Husseins militärdiktatur föll som ett korthus och USA fick en starkare position i Mellanöstern än någonsin tidigare.

De militära förutsättningarna för framgångsrikt jihad - heligt krig - mot Israel försvann fullständigt - och för överskådlig framtid.

Terror föds ur förtvivlan och uppgivenhet. Vilket är väl omvittnat. Baader Meinhofs attentat startade när unga vänsterextremister börjat inse att den stora, proletära revolutionen aldrig skulle äga rum i Västeuropa. Italienska nyfascister iscensatte på samma sätt en rad synnerligen blodiga våldsgärningar, sedan deras parti MSI alltmer började likna ett konservativt missnöjesparti och allt mindre hyllade arvet efter il Duce och den extrema Salorepubliken.

Sannolikt bevittnar vi nu samma fenomen i Mellanöstern och andra delar av den muslimska världen. Med terrordåd försöker fanatiska fundamentalister och arabnationalister sabotera PLO-ledningens och den israeliska regeringens tilltagande förhandlingsvilja.

Casablanca, Riyad, Afula med flera städer och ställen - fem självsprängningar inträffade inom loppet av 48 timmar. När tidningen når läsaren kan ytterligare självsprängningar ha inträffat. Och ännu fler liv - attentatmännens/kvinnornas och oskyldigas - gått till spillo.

Attentatsvågen kommer i en situation där palestiniernas nytillträdde premiärminister Mahmud Abbas gör beslutsamma försök att inleda förhandlingar med ärkefienden.

Att Hamas och andra kompromisslösa grupper är inblandade syns oss mer än sannolikt.

Den israeliske regeringstalesmannen Raanan Gissin har dessutom pekat ut Yasser Arafat som terrorns tillskyndare. Det skulle i så fall handla om led i den kända, pågående maktkampen mellan Arafat och hans påtvingade premiärminister. Ingenting är omöjligt i Mellanöstern.

Abbas israeliska kollega Sharon är emellertid en inte alltför ivrig förhandlare, som president Bush med både tyst och öppen diplomati försöker bringa till förhandlingsbordet.

Hamas och andra muslimska terrornätverk spekulerar säkert i Sharons tendens att överreagera på palestinska attentat. Hårda israeliska motattacker med hussprängningar på palestinsk mark kan skapa sådana hatopinioner att den förhandlingsbenägne Mahmud Abbas förlorar det arabiska opinionsstöd han så innerligen väl behöver.

I allra bästa fall - vad händer nu?

Jo, förhandlingarna återupptas, den amerikanska färdplanen palestinier och israeler kommer i gång - och senaste dygnens blodiga attentat går till historien som terrorrörelsernas - inklusive al-Qaidas - sista suck.

Fredens chanser i Mellanöstern har trots allt ökat markant efter Saddam Husseins fullständiga nederlag.

Mer läsning

Annons