Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ökad integration i Stockholms skolor

Annons

Den 11 februari skrev FK på ledarplats om tv-programmet, som gjorde gällande att den uppmärksammade borgerliga skolpolitiken i Stockholm, skulle ha ökat segregationen så att studiemotiverade elever söker till attraktiva innerstadsskolor medan förorternas gymnasier hotas av förslumning. Skolborgarrådet Jan Björklund, fp, har skickat en kommentar.

Valfriheten till Stockholms gymnasier har i huvudsak blivit en framgång. 7 000 elever väljer nu varje år fritt bland 27 kommunala gymnasieskolor och nästan lika många fristående. Ungefär 90 procent kommer in på sitt förstahandsval. På extremt populära utbildningar gäller betygen som urvalsinstrument.

Tidigare gällde närhetsprincipen, eleverna skulle gå i den lokala gymnasieskolan i sin stadsdel antingen de ville eller inte. Invandrarungdomar i Tensta och Rinkeby var tvungna att gå på Tensta gymnasium. Välbärgade familjer på Östermalm hade däremot gräddfil och fribiljett för sina ungdomar in på anrika Östra real.

Valfriheten skapar därigenom också en ökad geografisk rörlighet och därmed integration. Tidigare kom 10 procent av de populära gymnasiernas elever från förorterna, i dag är det nästan hälften. Eller som en tonåring sade; det är första gången i Norra Reals 120-åriga historia man kan se flickor med slöjor där.

I tv-programmet "Dokument inifrån", extremt hårdvinklat och vänstervridet, hävdas att segregationen har ökat kraftigt i Stockholm efter att valfriheten infördes. Programmet byggdes upp kring påståendet att invandrareleverna nu är färre i innerstan. Påståendet är bevisligen fel och hela programmet behandlas nu i granskningsnämnden. Men tv:s makt är stor och även FK var bekymrad i en ledare den 11 februari.

Skolminister Thomas Östros gick till attack på mig och Stockholm direkt efter tv-programmet utan att kolla fakta. Pinsamt blev det dock när det visade sig att s-styrda Malmö har infört samma system, med samma goda resultat. Nackdelarna är ungefär desamma i alla tre städerna, men övervägs av fördelarna.

En överväldigande majoritet (62 procent) av eleverna vill ha betygsintagning och bara fyra procent vill ha tillbaka den gamla närhetsintagningen. En procent vill liksom Thomas Östros ha lottning.

Ett par gymnasieskolor har få sökande och många lediga platser. Där sjunker intagningspoängen. På de skolorna behövs, enligt min mening, särskilda satsningar i form av nya attraktiva utbildningsprogram som kan locka till sig nya elever. Skolor med låga poäng behöver också högre lärartäthet för att kunna möta fler omotiverade elever. Utbildningsmiljön på utsatta skolor är alltid en central fråga för skolpolitiken.

De som vill gå tillbaka till tvångsplacering av elever på grundval av vilket bostadsområde föräldrarna har haft råd med, eller tycker att "tur i spel" i en intagningstombola är en bättre urvalsgrund än elevens egen studieprestation är fel ute.

Ett bra skolväsende måste kunna kombinera valfrihet och integration.

JAN BJÖRKLUND

Mer läsning

Annons