Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Jonas Sjöstedt borde sjunga Internationalens tredje vers: "... vi under skatter digna ner"

Ska fler få chansen att bli miljonärer? Eller ska vi beskatta människor så att det blir svårare att bli miljonär? Ska fler få chansen att bli företagare? Eller ska vi lägga sådana restriktioner så att det blir svårare för till exempel en undersköterska eller en lärare att arbeta i eller driva ett privat företag?

Annons
Jonas Sjöstedt borde fundera över den strof i Internationalen som lyder

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt inleder den debattserie inför valet som tidningen nu genomför. Det är ideologen Jonas Sjöstedt som talar. Det är tydligt vad han vill. Stopp på "vinstjakten" i välfärden och högre skatter.

"Båd stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner". Du skulle kunna tro att detta är en strof ur en högervriden protestsång, författad av någon nyliberal kampgrupp. Men det är faktiskt inledningen på en vers ur Internationalen – den sång som fortfarande avslutar både Vänsterpartiets och Socialdemokraternas kongresser. Fast just den versen används sällan – om det någonsin händer.

Jonas Sjöstedt kanske skulle läsa den där strofen lite då och då och fråga sig vad den innebär. Vad står den för? Är det ett självändamål att staten ska ta de pengar som vi tjänat ihop? Vad innebar det för "arbetarklassens frigörelse" att Alliansregeringen sänkte skatter för låg- och medelinkomsttagare så att de fick en extra månadslön att bestämma själva över? Och vad innebar det för "arbetarklassen" att Sverige år 1979 hade marginalskatter på som mest 87 procent? Personer som hade höga löner kunde alltså få betala 87 procent av en inkomstökning i skatt. Här kan vi tala om att "... vi under skatter digna ner"!

Den socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt kallade detta system för "perverst". Det ledde till skattefiffel och sämre inkomster för staten.

Liksom för att understryka hur rätt han har citerar Jonas Sjöstedt företagsledaren Carl Bennet: ”Vi har det faktiskt jäkligt bra när förmögenhetsskatten är borta och arvs- och gåvoskatten är borta”. Ja, om Carl Bennet upplever att Sverige är ett bra land att vara i, så är det en fördel. Och samtidigt har vi relativt höga skatter, för att se till att såväl miljardärerna som metallarbetarna och vårdbiträdena har tillgång till dagis. Och höginkomsttagare betalar trots allt högre skatter än låginkomsttagare.

Carl Bennet är ett extremt exempel. Men vi har även ett intresse att se till att civilingenjören, specialistsjuksköterskan, vårdbiträdet och metallarbetaren får behålla en rimlig andel av sin inkomst.

Tänk om vårdbiträdet har en idé om hur ett äldreboende kan drivas som blir så populärt att det utvecklas till ett företag som riskkapitalbolagen blir intresserade av. Och tänk på alla de exempel vi har där kommuner har misskött äldreboenden. Ska även det betraktas som "vinstjakt"? Låt oss gärna prata om det inför valrörelsen.

"Arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk", sade Karl Marx. Precis! Genom att människor får behålla en större del av den inkomst som de slitit ihop. Och genom att människor får chansen utveckla sina idéer och starta egna företag. Vänsterpartiet tycker att staten ska ta pengarna och sedan ska den lösa "arbetarklassens" problem.

Lars Ströman är liberal skribent.

Mer läsning

Annons