Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kritisera rätt personer

Annons

Genast slog statstelevisionen och kvällstidningarna på stora trumman och debatten om chefspersoners löner var med ens glödhet. Det blir den så fort minsta lilla information om industrimagnaters löneavtal läcker ut till massmedierna. Därför får vi också gång på gång läsa samma sorts intervjuer med indignerade människor som anser att det är förfärligt att giriga direktörer tjänar så mycket pengar. Ofta lyfts en ensamstående mamma som arbetar i offentlig sektor fram som jämförelseobjekt och företagsledarens generösa ersättningar gör honom (oftast är det en han) ofelbart till en mindre god människa.

För det första tjänar svenska storföretagare (vilket rapporten visar) inte mer än sina europeiska kollegor. För det andra är det faktiskt inte av allmänintresse vad enskilda anställda i privata företag har för lönenivå. Inte om inte syftet är att förstärka den svenska avundsjukan och ge jantelagsförespråkarna en rejäl knuff framåt.

Det är skillnad om det skulle gälla en chef eller generaldirektör i det offentligas tjänst. Direktörer i statliga eller kommunala företag, landshövdingar och politiker blir försörjda av skattebetalarna. Skulle deras löner och ersättningar nå orimliga höjder är det allas vår skyldighet att säga ifrån. När dessa människor som givit oss förtroende i ett val lurar till sig pengar, och bjuder sina vänner på kräftskiva eller födelsedagsfest på vår bekostnad är vi i vår fulla rätt att gnälla.

Privata näringsverksamheter däremot har frihet att ge sina verkställande direktörer hur hög lön och sina chefer hur omfattande fallskärmsavtal som helst. De enda som har någonting att säga till om är styrelsen och aktieägarna.

Även små aktieägare kan om de vill påverka genom att ansluta sig till exempelvis föreningen aktiespararna eller helt enkelt dyka upp på bolagsstämman och säga rakt ut vad de tycker och tänker. Det borde fler av dem göra. Om de tycker att ersättningarna till de som styr och ställer i företaget är för höga vill säga. Vilket det är mycket möjligt att de är.

För det finns trots allt vissa problem med näringslivspersoner som tjänar för mycket pengar. Problem som uppstår är när varken aktieägare eller styrelse tar sitt ansvar. Självklart vill varje anställd - även chefer - ha så hög lön som möjligt. Och för att få tag i en så kompetent ledare som möjligt är det inte konstigt att flertalet bolagsstyrelser säger ja till ett högt löneanspråk.

Däremot är det en fullständig gåta hur en vd kan kräva och få igenom ett avtal som ger förmåner såsom en fallskärm på flera miljoner även om han missköter sig, och bonus även då företaget går med minus. Hur kan det godkännas av ägarna? För det är faktiskt ägarna, det vill säga styrelsen och aktieägarna, som är ansvariga för miljonrullningarna.

Så i stället för att kritisera företagsledare för deras höga ersättningsnivåer borde människor se dem som förebilder när det är dags för löneförhandlingar. Och kritisera företagens styrelser som uppenbarligen inte inser vikten av att bonusar baseras på vinst.

Mer läsning

Annons