Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommentaren: Regionens uppdrag blev Leif Borgerts fall

Annons

När rektor Leif Borgert i går valde att lämna uppdraget som högskolans chef, befriade han också högskolans styrelse från en problematisk situation.

Nu slipper styrelsen att ta kamp för ett förlängt förordnande för en rektor vars ställning blev omöjlig. Inte i styrelsen, som gärna sett att Leif Borgert fortsatt som chef i minst ytterligare tre år, utan i den verksamhet han var satt att leda.

Något förenklat kan det uttryckas att Leif Borgert inte lyckats få intern acceptans för omvärldens, i detta fall Dalarnas, uppfattning om högskolans roll, nämligen att förena uppdraget som regionalt utvecklingsinstrument med målet att höja den akademiska nivån. Målsättningen blev hans fall!

Leif Borgert har under sina drygt fem år som rektor arbetat för att förena regionens krav på högskolan som en viktig tillväxtfaktor med kravet på att utveckla den akademiska miljön med utrymme för en ökad forskning och därmed tillgång på professorer och annan hög kompetens.

När han tillträdde befattningen som högskolans chef var hans främsta uppgift att sanera en urusel ekonomi som i sig var ett allvarligt hot mot högskolans utveckling.

När den krisen var överstånden påtog sig Borgert ansvaret för att leda högskolan mot en utveckling som skulle ge universitetsstatus år 2005.

Nu, med Leif Borgert snart vid sidan av den operativa verksamheten, synes det målet vara en utopi. Högskolan Dalarna går nu nämligen in en fas av rekrytering av ny högskolechef. All tidigare erfarenhet av ett sådant rekryteringsarbete tyder på att det kan ta lång tid innan en ny chef är på plats. Rekryteringsarbetet underlättas knappast av det rykte Högskolan Dalarna fått efter det senaste halvårets felsökningsturbulens kring skolans ledningsfunktion.

Även om regeringen lyckas hitta en ny chef tidigare än vad som kan antas, är det helt orealistiskt att Dalarnas högskola får universitetsstatus redan år 2005.

Utbildning är i hög grad en politisk fråga. Därför måste nu länet också agera så att departement och regering får klart för sig hur Dalarna vill att högskolan ska utvecklas med en ny ledning. Jag tror att många lokala och regionala politiker vill se högskolan som en utbildningens diversehandel. Vid sidan av utbildning av studenter som vill bli lärare, ingenjörer eller föredrar jobb i vård och media vill politikerna också att högskolan ska fungera som ett "vuxenuniversitet" för olika yrkesgrupper verksamma i länets näringsliv. Därtill finns en önskan om forskning och utveckling.

Uppdrags-, eller ska vi säga önskelistan, är således diger när det gäller tilltron till högskolans förmåga.

Eftersom högskolans finanser i stor utsträckning är kopplat till antalet inskrivna studenter, är det ingen lätt uppgift för högskolan att leva upp till de många kraven.

Högskolan Dalarna står ännu en gång vid ett vägskäl. Styrelsen, den blivande chefen, skolans personal, lokala politiker och det regionala näringslivet vill delta i arbetet med att staka ut en utvecklingsväg.

Att nå en samsyn var ingen lätt uppgift under Leif Borgerts era. Det blir det inte heller i framtiden.

Synpunkter? www.christer.gruhs@

dalarnastidningar.se

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons