Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur fungerar vi som väljare?

Annons

Trött på valet? Jaha, då ska jag inte störa med en massa Persson, Lundgren, Schyman och Leijonborg. Jag ägnar mig åt Boulanger och fru Jacques i stället.

Följande uppskakande historia inträffade troligtvis 1889 i den franska huvudstaden.

Fru Jacques make ställde upp i det franska valet och hans argaste motståndare var herr Boulanger. Fru Jacques var en lojal hustru som stöttade sin man så gott hon förmådde.

Sålunda for hon runt i sin vagn i Paris under valdagen och försökte värva röster åt sin man.

Men det bar sig inte bättre än att någon hängiven Boulangeranhängare hade hängt en affisch på fru Jacques vagn. Intet ont anande for hon omkring och pläderade för herr Jacques men affischens budskap löd "Rösta på Boulanger".

Denna berättelse finns att läsa på en inramad tidningssida, antagligen ur ett exemplar av Tidning för Falu Län och Stad från 1889, som sitter på väggen i mitt arbetsrum. Denna lilla notis är i sin enkelhet engagerande. Det är lätt att identifiera sig med fru Jacques. Hur kände hon sig när hon förstod vad som skett?

Det måste ha känts ungefär som när kjolen fastnar i strumpbyxorna där bak efter ett toalettbesök. Gå med rumpan bar är ju inte eftersträvansvärt.

Nå. Det går nästan inte att avhålla sig från det svenska valet, ty osökt kommer man att tänka på att fru Jacques ingalunda är ensam om att ha spridit dubbla budskap även om det i hennes fall var mera uppenbart och verkligen inte med avsikt.

Hur många av våra politiker känner på sig att ett eller annat löfte var lite förhastat och inte möjligt att realisera? Samtidigt måste man fråga sig hur vi väljare fungerar. Vill vi manipuleras till att tro på allt som lovas? Är det egentligen vårt fel att valfläsket dryper från i stort sett varje politikermun?

Ja, hur ska man annars tolka det faktum att det är lönsamt att lova runt och hålla tunt? Det ger ju faktiskt makt.

Vad skulle hända om samtliga partiledare plötsligt ägnade sig åt att deklarera att hela vårt sätt att leva är förkastligt och ohållbart.

Att det enda som väntade var höjda skatter för att klara treenigheten skola, vård och omsorg. Att kärnkraften måste vara kvar, för annars klaras inte energiförsörjningen, och förbud mot att köra bil på helger för privatpersoner kommer att införas för att spara bensin. Alla måste dessutom motionera minst 30 minuter om dagen för att minska trycket på sjukvården.

Rökförbud överallt utom i det egna hemmet samt en fördubbling av priset på alkohol. Anslagen till kultur tas bort och de andliga värdena får lita helt till företagens goda sponsorvilja.

Då om inte förr, skulle människor säkert få upp ögonen för att politik angår alla och att det som sägs från talarstolarna påverkar allas vardag.

Jag ska återkomma till vad som sägs och hur det sägs, för ibland kan man fundera över om politikerna verkligen vill bli förstådda förutom när slagorden haglar, sänk skatten och höj barnbidragen och pensionerna!

Mer läsning

Annons