Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Felaktig tjäderanalys

Annons

Chefredaktör Christer Gruhs har kommenterat tjäderns förekomst i Dalarna. Hans uppfattning kan inte få stå oemotsagd.

I 30 år har jag inventerat och noggrant dokumenterat tjäderstammarnas förekomst, och påverkan av olika skogliga åtgärder på dussintals lekplatser i Dalarna.

En allmän vedertagen regel hos seriösa skogsfågelforskare i Skandinavien, säger att dokumentationen av tjäder tillförlitligast sker på den lokala tjäderleken. Inte genom avskjutnings-statistik.

Att räkna exakt antal tjädrar på den lokala lekplatsen, där traktens alla tjädrar vistas under lektiden är ingen lätt uppgift. Och jag vågar också påstå att inte speciellt många i Dalarna klarar den uppgiften, om ens någon, om man inte kan den teknik som professor Ingemar Hjort har arbetat fram, som ger 100 procents träffsäkerhet.

Under mina 30 år som tjäderobservatör har jag aldrig kunnat konstaterat en ökning av antalet tjädrar på någon lekplats. Tvärtom - har ett flertal lekplatser raderats ut av skogsbruket med följd att tjädern försvunnit från området.

I de små rester som fortfarande finns kvar av naturlig skog, vid myrkanter och hällmarkstallskogar trängs en spillra kvar av en tynande tjäderstam. Att hävda att det finns gott om tjäder i våra skogar är kvalificerat struntprat!

All seriös tjäderforskning visar på ett övertygande sätt att tjädern som art är beroende av gammelskogar, och att tjäderns minskning är direkt relaterad till förekomsten av dessa miljöer. Flertal lekplatser är i dag att betrakta som nyckelbiotoper, eftersom skogens struktur, ålder och variation bidragit till att just där finns en variation som är livsavgörande för en mångfald arter. Tjädern är bara en av flera nyckelarter, lavskrika och den tretåige hackspetten en annan.

De ungskogar som växer upp, saknar den biologiska variation den hade tidigare. Framtidsskogen blir en ensidig monokultur. Den kommer dessutom att avverkas i sin ungdom. Då blir tjädern återigen hemlös.

Utvecklingen av skogslandskapet under andra hälften av 1900-talet talar definitivt emot tjädern. Tjädern vill ha ett varierat landskap bestående av äldre skog, bärrika skogar och myrmarker. Trenden är snarare: Mindre variation, yngre skogar och torrare skogar (Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling. Johnny de Jong. Centrum för biologisk mångfald SLU)

Göran Rönning, Malung, är ornitolog, med tjäder som specialitet

GÖRAN RÖNNING

Mer läsning

Annons