Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En elefant i kohagen

Annons

Det är skillnad på statsråd och statsråd. Fast det tycker vi inte i Sverige numera. Förr hette det i alla fall att statsministern och utrikesministern var båda excellenser, det vill säga lite finare än övriga.

Men så verkar det alltså inte vara längre. Denna demokratisering av regeringen har gått mig spårlöst förbi, men den uppdagades på ett pinsamt sätt i veckan som gått.

Till sorgehögtiden i Madrid hade statsministern skickat biträdande finansministern Gunnar Lund. Det är väl inget större fel på Lund, han kunde säkert föra sig. Men bara för att vi i Sverige tycker att alla våra statsråd är lika mycket värda, innebär inte det att vår omvärld delar den uppfattningen.

När valet av representant görs, måste det ske med den främmande maktens ögon och värderingar. Kungar och presidenter hade samlats för att visa sitt stöd för det drabbade spanska folket samt för att manifestera och stötta varandra i den gemensamma kampen mot terrorism. Värdet av symboler är en stor och viktig del av diplomatin.

Nationens främsta symbol, kungaparet, traskade omkring på småföretag i Småland och statsministern själv fortsatte sin resa mellan kohagarna, bokstavligen talat. Han rekognoserar väl för sitt liv tillsammans med Anitra. Om fem år ska paret flytta till en bondgård, meddelade han ju vid sitt besök i Malung för en vecka sedan.

Jag är övertygad om att Anna Lindh hade varit på plats i Madrid och då hade vi inte behövt skämmas. Man kan också tänka på att det inte alls är längesedan all världens höga herrar kom till Stockholm, just för att visa svenska folket sitt stöd och av vördnad för Anna Lindh.

Nej, det är aldrig bra med elefanter i porslinsaffärer.

Frågan är om denna fadäs bara är just en fadäs eller finns det en strategi? Håller statsledningen på att fjärma landet från det övriga Europa? Är övergångsreglerna ett utslag av den hållningen?

Inte heller dessa obehagligheter hade vi fått uppleva om Anna Lindh fortfarande varit landets utrikesminister. När man tänker efter är det väldigt tomt efter henne.

KARIN ROSENCRANTS BERGDAHL

Mer läsning

Annons