Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avslagen vårbudget

Annons

Regeringen prioriterar fördelningspolitik till barnfamiljernas ekonomiska förmån, samt till jobben på ett sätt som riskerar att motverka en ännu viktigare målsättning - nämligen hygglig tillväxt i landets ekonomi.

Ytterst är tillväxt - och endast tillväxt - den enda faktorn som stadigvarande säkrar välstånd, framåtskridande, sysselsättning och trygghet.

"Saknas pengar saknas snart allt", skrev romerske skalden Quintus Ennius under antiken. Klok karl!

Göran Perssons synbart ganska tröttkörda regering står under hårda krav från de egna leden, framför allt den röda "partivänstern", som aldrig har långt till populistiska fördelningskrav i "rörelsens namn" även i lägen där ekonomisk tillväxt är viktigare än nästan allt annat och fördelningsåtgärderna får närmast kontradiktatorisk effekt.

Redan nu befaras att regeringen kommer att misslyckas med att nå de sysselsättningsmål som utlovas. Sak samma med utfästelserna om minskat socialbidragsberoende. En veritabel missnöjesfälla hotar att smälla igen och knipa den arma regeringen i järngrepp.

Misslyckanden med sysselsättningen skapar av tradition stor oro i de egna leden. Oppositionen lär inte avstå från att ideligen inför öppen ridå jämföra regeringens utlovade sysselsättningsnivå med verklighetens.

På det förtäckta kodspråk som förlänar politiken påtagliga likheter med diplomatin, lovar regeringen i vårbudgeten att "arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring ska tydliggöras".

Vilket i klartext betyder att större krav ska ställas på de arbetslösa.

En inom rörelsen traditionellt lindrigt populär sysselsättningspolitik är att vänta.

Vidare saknas nu de halvkvalda löften om skattelindringar som tidigare luftats i debatten.

Allt detta sammantaget gör att regeringen riskerar tilltagande och alltmer svårbemästrade missnöjeskampanjer i de egna partileden.

Tursamt nog för Persson är miljöpartiet och framför allt vänsterpartiet ordentligt medansvariga till vårbudgeten och därmed även till den kommande, med stor sannolikhet måttligt populära regeringspolitiken. Populister vållar vanligtvis vida mindre ohägn inom än utom (eller åtminstone sammanlänkade med) en regering.

Om SAP-regeringen i stället åtnjutit egen riksdagsmajoritet skulle framför allt det parti som Lars Ohly numera leder ha varit fritt och oförhindrat att med vänsterpopulism göra livet surt för Göran Persson och kraftigt stärka sina egna positioner inför nästa valrörelse.

Som torde bli mer än lovligt tuff nog ändå för regeringspartiet.

Mer läsning

Annons