Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anklagelser ur avgrunden

Annons

Senast, men säkert inte sist, skälldes Ohly för "medlöperi" av ledningen för svenskkubanska föreningen, sedan han, efter viss påtryckning, hävdat att Fidel Castros Kuba faktiskt är en diktatur.

I en radiointervju tillsammans med Lars Ohly i fredags förnekade svenskkubanska vänskapsföreningens ordförande Martin Österlin dessutom blankt att Sovjetkommunismen skulle ha varit diktatorisk. I vilken verklighet lever somliga? Där var emellertid Lars Ohly klar och tydlig i avståndstagandet.

"Till vänster om oss finns endast avgrunden!" utropade en gång en annan luttrad vänsterpartiledare, nämligen CH Hermansson.

Ur samma bråddjup som Hermansson uttryckligen varnade vänstern för, uppstiger nu allsköns avgrundsandar i syfte att attackera - och knycka vänsterröster och medlemmar från - den trots allt ganska modeste avfällningen och "medlöparen" Lars Ohly.

Tidningen Proletären, huvudorgan för revolutionssekten KPML:r, påminner särskilt sina läsare om att detta miniparti en gång bildades som en reaktion på vänsterpartiets och CH Hermanssons svek mot den sanna marxistleninistiska kommunismen, på vilken nyssnämnda konsonantkombination givetvis har patent.

Hur ska då Lars Ohlys halsstarriga mantalsskrivning hos kommunismen tolkas? Röstknipande opportunism föreligger knappast. Senaste opinionsmätningarna visar på kraftiga popularitetsförluster för vänsterpartiet. Hån och begabbelse från demokratiskt håll och rabiata svek- och förräderianklagelser från allsköns vänsterfundamentalister är vad som hittills kommit Lars Ohly och hans parti till del efter SVT-programmet Uppdrag gransknings avslöjanden.

För vår del är vi övertygade om att Lars Ohlys "kommunism" visserligen är väsentligen taktiskt betingad - men inte i röstmaximerande syfte. En så klen taktiker är han inte. Ej heller är vänsterpartiledaren en intill halsstarrigast principfast idealist.

När Lars Ohly började kalla sig själv kommunist plågades hans parti redan av allt svårare inre motsättningar mellan marxistleninistiska testuggare och realister.

De senare har för länge sedan insett att proletariatets diktatur i likhet med annat förtryck har lindrig attraktionskraft på nutida väljare och att partiet hade att välja mellan sekteristisk isolering och parlamentarisk samverkan med andra riksdagspartier i syfte att uppnå konkreta politiska resultat.

Att motsättningarna höll på att ännu en gång spränga det genom historien sällsynt hårt sprängningsdrabbade vänsterpartiet stod helt klart vid senaste partikongressen. I det läget försökte antagligen Lars Ohly blidka partiets bångstyriga fundamentalister genom att utan ytterligare förpliktelser och precisering omnämna sig själv som "kommunist". På den extrema vänsterkanten - men endast där - är den eljest förhatliga kommunismen fortfarande ett goodwillskapande begrepp. Detta var en smart taktisk manöver av Ohly, som emellertid, av förräderianklagelserna ur den Hermanssonska avgrunden att döma, inte riktigt tycks ha lyckats.

Mer läsning

Annons