Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vargen - ett demokratiproblem

Annons

Det är intressant att följa vargdebatten i press och annan media. Men det tycks som om det verkliga problemet har undgått alla debattörer. Problemet är inte vargen i sig. Problemet är den centraliserade parlamentarismen, eller kort och gott det demokrat-iska underskott som råder i vårt land. Låt mig förklara vad jag menar:

Här i NLT har "Errge" kritiserats för att han jämför vargen med annan ohyra så som vägglöss. Denna jämförelse kan vid en första anblick te sig inadekvat och en smula patetisk, men skärskådar man den djupare finner man att den äger legitimitet.

Vargen utrotades främst under 1800-talet då den var ett reellt hot mot människors försörjnings- möjligheter och således mot deras välfärd. Vägglusen även den av samma anledning. Den hotade människors välfärd genom sitt födoval - människoblod.

I dag har vargen återintroducerats i den svenska faunan med argument som inte handlar om välfärd för människor utan om "naturvärden" och "biologisk mångfald". Vägglusen hålls fortfarande i det närmaste utrotad av välfärdsskäl. Det är här som man kan börja skönja demokratiaspekten i det hela. Att vargen kunnat återintroducerats i faun-an beror av att lejonparten (cirka 85 procent) av svenskarna lever i storstadsområden och således hotar inte vargen denna del av befolkningens välfärd, vilket den dock gör för en stor del av de landsbygdsboende vars försörjnings- och rekreationsmöjligheter urholkas.

En anledning till att vargen finner starkt stöd i storstadsområden och inte på landsbygden torde bero på att natursynen (vad är natur?) skiljer sig åt.

Stadsmänniskan ser naturen som något man åker och tittar på, ungefär på samma sätt som man tittar på tv:s naturprogram där naturen inkluderar gasell och lejon, men exkluderar människan.

Landsbygdsmänniskan å sin sida lever i naturen och finner hela eller delar av sin utkomst därur. Därför är det lätt att anta (och forskning visar även på detta) att natursynen mellan dessa båda grupper skiljer sig åt. Ty varför skulle annars vargen som inte hotar stadsbornas välfärd vara välkommen av dessa av så kallade "naturskäl", men inte av landsortsbefolkningen vars välfärd, de facto, hotas?

Och varför är vägglusen inte välkommen av de så kallade "naturskälen" i städerna, den är ju trots allt ett djur som bidrar till den biologiska mångfalden, om det inte var för att den hotade välfärden!

Utifrån detta ser vi vad i demokratiproblemet ligger. Valmanskåren är lokaliserad till sin största del i städerna, varför städerna kommer att ha störst representation i riksdagen, vilken beslutar om nya lagar och ramar för till exempel förvaltning av varg. Således ser vi att staden styr över landet, vilket jag inte ser som särskilt bra eller demokratiskt. Inte heller torde det vara förenligt med EU:s så kallade subsidiaritetsprincip vilken menar att besluten skall tas så nära medborg-arna som möjligt. Själv anser jag att demokratin skall vara lokal och helst direkt, snarare än centralstyrd från Stockholm och indirekt.

Jag tycker mig här ha visat att vargfrågan är mer en demokratifråga än en naturvårdsfråga då det hela handlar om vems eller vilkas natursyn som skall få råda i frågan. Frågan blir inte om bara vargens vara eller inte vara, utan om vem som skall bestämma över glesbygdsbefolkningen, de själva eller storstadspolitikerna!

K.R. HERMANSSON

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons