Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ta ett helhetsgrepp på barnens lärandemiljö

Annons

Vem tänker på skolan dessa dagar? Kvällarna är ljusa, barnen är uppe sent och leker, ungdomar umgås, solbrända och med solblekt hår. Skolstarten tycks aldrig ligga så långt borta som nu.

Ändå - det är mindre än en månad dit, men hur ser de skollokaler ut som väntar på eleverna? Undersökningar har visat på brister i inomhusmiljön med bland annat fuktproblem, dålig ventilation och dåligt ljudklimat.

Samtidigt har under senare år andelen barn med allergier och annan överkänslighet ökat påtagligt. Orsakerna till att vart tredje barn lider av allergier är dels att skollokalerna är dåligt byggda, dels att förskolor och skolor inte har resurser till ordentlig städning. I den mån det finns Allergiombud på skolorna så har de högsäsong.

Kanske är det just nu, när skolan är som längst bort i barns och ungdomars medvetande som vi vuxna borde fundera över vilken miljö som skolan erbjuder. Trots allt tillbringar elever och lärare en stor del av sina liv där.

Begreppet man talar om är "arbetsmiljö", en term som myntades för den lägsta acceptabla standarden för arbetare i fabriker. Men vad skolan behöver är inte bara en bättre arbetsmiljö utan en översyn av hela lärandemiljön, det vill säga både arbetsmiljön och alla andra komponenter i skolmiljön som tillsammans påverkar utvecklingen av våra barn.

I en avhandling "Skolan som barnarbete och utredningsprojekt" pekar Jan-Olof Hellsten på att intresset för just elevernas arbetsmiljö är lågt. Han menar att allergiska elever får massmedial uppmärksamhet en tid.

Ventilation och mobbning är de miljöproblem som oftast diskuteras. Det skrivs sällan om skoltoaletter, trots att det finns många som inte vågar gå på toaletten under rasterna och under lektionerna ofta blir förbjudna. Han påpekar också att eleverna i dag sitter på nästan samma slags stolar som användes för 40 år sedan, trots ökad kunskap om barns ergonomiska behov.

I "Perspektivet på arbetslivet", nr 2, 1998, påtalas att av 200 undersökta skolor fanns nästan ingen, där man undervisat om rätta arbetsställningar och 98 procent hade enligt egen uppgift bara tagit begränsad hänsyn till ergonomin.

Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts skadeutredningar i förskolor och skolor har uppgifter om slarvigt uppförda byggnader med dåligt underhåll och dålig skötsel. Efter en undersökning av 220 skolbyggnader konstaterar institutet att kontrollen av skolbyggnader är eftersatt, eftersom miljön på skolorna är för dålig.

Det har tagit drygt tio år att medvetandegöra om att alla elever från det första året i skolan omfattas av arbetsmiljölagen och således är att betrakta som arbetstagare. Elevskyddsombud ska numera finnas på varje grundskola från och med år 7 samt i gymnasieskolan.

Skolverket fick i regleringsbrev för 1998 i uppdrag att effektivisera sitt samarbete med Arbetarskyddsverket i frågor som gäller skolornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö.

Trots detta återstår mycket. Ännu är förhållandena för eleverna på många skolor sådana att få vuxna skulle acceptera det som sin arbetsmiljö.

Också förskolan är i behov av arbetsmiljölagstiftning för barn. Stora grupper och ibland mer än åttatimmarsdag för barnen, ställer högre krav på luft-, ljud- och ljusförhållanden i förskolan.

Maxtaxereformen har faktiskt lett till att barngrupperna blivit större, utan att miljön för förskolebarnen på något sätt har getts ökad uppmärksamhet eller mer pengar. Det är barnen som drabbas.

Kristdemokraterna sätter barnen i centrum. Vi har lyckats få regeringen att ta sig an mobbningsproblemen.

Nu tar vi ett helhetsgrepp på lärandemiljön för att ge barnen acceptabla villkor i sin lärandemiljö.

På grund av skolplikten anser vi att man måste ställa större krav på inomhusmiljön i skolorna än i samhället i övrigt.

Här vill vi relatera till skollagen som säger att skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. 90-talets besparingar har med detta perspektiv varit av ondo.

Det som nu krävs är att kommunerna tar sitt ansvar så att skolor byggs hälsovänliga och att kvalitén och inomhusmiljön i byggnaden kontinuerligt följs upp. Vi vill också ta vara på den kraft som ligger i ett ökat elevinflytande och elevdemokrati, samt genom att släppa in föräldrar och morföräldrar i skolan.

Föräldrar har visat på strålande initiativkraft när det gäller att skapa trivselutrymmen och barnvänligare skolgårdar. Klassmorfar-projekten har förbättrat elevernas skolmiljö i flera skolor.

Vi uppmanar kommunerna att i sitt Agenda 21-arbete för miljön särskilt satsa på förskolor och skolor! I kombination med Folkhälsoarbetet kan då goda resultat uppnås - friska och glada barn - också då sommarlovet tagit slut.

ULLA-BRITT HAGSTRÖM

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons