Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Processen som förskräcker

Annons

Världen blir allt mer Kafkalik. De flesta tycker säkert det är självklart att alla imperiebyggare genom historien har styrts av ekonomiska, maktpolitiska och strategiska egenintressen i sitt internationella agerande.

Men den som dristar sig till att antyda samma rimliga antagande om vår egen tids supermakt blir genast stämplad som USA-hatare, kommunist och till och med sympatisör med regimen i det land som för tillfället står på den amerikanska krigsdagordningen.

I stället förs en historieromantisk syn fram som den enda sanna: USA:s motiv är enbart idealistiska och värda alla mänskliga och ekonomiska offer.

I Afghanistan skulle bin Ladin lekande lätt bli "hunted down". När det inte lät sig göras bytte kriget syfte till att störta de skurkaktiga talibanerna så att kvinnorna skulle slippa bära slöja.

När inte Irak kan beslås med samröre med al Qaida, eller att ha massförstörelsevapen i sådan mängd att man utgör ett hot, blir det Saddam personligen och hans mångåriga diktatur som blir förevändningen att döda hundratusentals irakier. Trots att det var USA som hjälpte honom till makten för att besegra Khomeini i kriget mot Iran.

Låt oss bara hoppas att Frankrike orkar stå emot påtryckningarna och hålla fast vid ett veto. Om USA och Storbritannien till varje pris ska genomdriva sitt eländiga krig, så låt det åtminstone inte bli i FN:s namn.

FN, och därmed mänskligheten, riskerar visserligen att bli förklarade som irrelevanta om vi inte okritiskt och helhjärtat sluter upp bakom Bush och hans oljejunta, men det borde somliga av oss kunna leva med.

BO STAAF

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons