Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lyft blicken över er egen horisont

Annons

Kommentar till Stina och Kajsas insändare om dagis och dagmammor i Falu Kuriren

10 juni.

Jag bara häpnade när jag läste er insändare i tidningen. Dels därför att ni verkar tro att dagis är något slags helvete på jorden där barn lämnas panikslagna, gråtande och darrande av skräck. Dels därför att ni verkar totalt oförmögna att lyfta blicken över er egen horisont.

Visst, barn är olika och en del är mer "dagisbarn" än andra. Men det handlar i stor utsträckning om föräldrarnas inställning.

Om barnen får höra att det är synd om dem som måste vara där så kommer de ju givetvis att vara oroliga och ledsna över att bli "övergivna" där.

Om man i stället förbereder barnet/barnen på att det ska bli kul, att de ska få en massa nya kompisar, att de ska få leka med nya och spännande saker och så vidare så kommer de ju dit med en helt annan inställning.

Barn, i synnerhet små barn, påverkas ju och tar intryck mer av sina föräldrar än några andra.

Visst behöver barn trygghet och mår inte bra av att ständigt flyttas runt. Men förändringar i lagoma doser får dem att växa också. Det är de vuxnas uppgift att hjälpa barnen över olika trösklar i livet så att deras självförtroenden stärks.

För man kan "skydda sönder" sina barn också.

Vidare är det helt felaktigt att påstå att inte dagisbarnen "drabbas" av några förändringar.

Många får flytta till andra dagis än sina vanliga på sommaren och möts då ofta av ny personal, och även de som får vara kvar på sina vanliga ställen möts garanterat av vikarier, det vill säga för dem helt okända ansikten.

Ni skriver att ni själva har valt att inte ha era barn på dagis. Ok. Men någonstans måste man ju höja blicken över den egna horisonten och inse att det i semestertider är ett evigt pusslande för att få ihop vikarier och platser så att den ordinarie personalen ska kunna få sin välbehövliga semester.

Semestertider är en slags undantagstillstånd. Det är den verklighet som gäller på de allra flesta arbetsplatser under semesterperioden, inte bara inom barnomsorgen.

Går man själv i samma hjulspår hela livet och tycker att alla förändringar bara är av ondo så överför man ju givetvis den känslan på barnen också.

Nej, lyft blicken lite från era egna särintressen och försök att tänka lite positivt i stället. Det handlar ju trots allt om en kort, begränsad period. Det vore ju skillnad om det handlade om vardagen och om barnen ständigt skulle skyfflas runt. Då funnes det all anledning att gorma och ställa till bråk.

Det är inte konstigt att samhället går åt pipan när så många är oförmögna att se saker och ting i större sammanhang utan bara till sina egna små nyckelhålsperspektiv!

Också småbarnsförälder

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons