Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tjusigt avslut på yran

Annons

Neil Tennant och Chris Lowe i Pet Shop Boys fick syn på en svensk rockaffisch. Det är inte många band som verkligen ser ut som popstjärnor, men Tennant och Lowe tyckte killarna på den här bilden gjorde det. De blev nyfikna.

Så de tog med sig sitt lilla engelska pop-posse och gick och såg Sugarplum Fairys spelning på Gaffascenen. Och att de gillade vad de såg och hörde stod klart när de slog sig i slang med bröderna Norén och de andra i Sugarplum på den glödheta efterfesten sent på fredag natt.

Natten därpå går Pet Shop Boys själva ut på Stora torget för att glittra i gång sin egen spelning med It's A Sin. Med vapendragaren Lowe fastnaglad vid synt- och laptop-podiet glider sedan den elegant grånade popguden Neil Tennant kring bland en samling stora lasersvärdsliknande scenshowslampor iförd svart slängkappa. Det osar Darth Vader och Stjärnornas krig om Pet Shop Boys och frontaren sjunger en skön version av Flamboyant innan han dyker ut i kulisserna för ett första klädbyte.

Till West End Girls kommer Tennant ut på scenen igen iklädd vit kostym och vit långrock. Tjusigt värre.

Han sjunger Suburbia och New York City Boy och när Pet Shop Boys inte radar upp egna brottarhits så kör de andras. Som Elvis & Willie Nelsons paradsång Always On My Mind, den bultande disco-tolkningen. Eller den lika bultande disco-tolkningen av U2:s Where The Streets Have No Name.

Det är naturligtvis fett Raymond & Maria att köra It's A Sin i repris som sista extranummer, men det må väl vara förlåtet en ljummen festivalkväll.

Pet Shop Boys står för en rund, rullande, mjukmysigt glittrig avrundning av en Storsjöyra som det här året snuddade vid perfektion.

Läs mer om Storsjöyran i Östersund HÄR

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons