Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

ROSKILDE: The Hydromatics

Annons

The Hydromatics

Vita tältet, fredag

uTidigt på fredagsförmiddagen strömmar det ut gammaldags rock'n'roll med extra posering och hög garagefaktor från det vita tält som eljest oftast brukar ockuperas av festivalens klubbmusikfolk.

Vad är det som är på gång? Jo, det är mixbandet The Hydromatics med medlemmar från USA och Holland som lägger ut en skön och själfull rockmatta åt morgonsega festivalare. Låtarna bär titlar som "R.I.P. Rock'n'Roll" och "Ready to Ball", och minsann om det inte är Hellacopters egen Nicke Royale som står där och gästsmyger ut feta riff.

En av tre gitarrister i ett hopplock med medlemmar från grupper som Nitwitz och High Rollers. Ett bra, bredbent blandband som lirar garagerock av klassiskt 70-talssnitt.

En tillbakalutad och bra start på eftermiddagen.

David & the Citizens

Blå tältet, fredag

u"Dag och plats till ära kör vi den så kallade 'danska nationalsången' ", säger David Fridlund som sitter på scenen på en stol med en stålsträngad akustisk gitarr i knät.

Och så öppnar Malmöbandet David & the Citizens sin eftermiddagsspelning på festivalens mest avlägsna lilla scen med sången "Now She Sleeps in a Box in the Good Soil of Denmark" från debutalbumet "For all happy endings".

Det är fint. Och egensinnigt. Men ändå lätt att sörpla i sig och tycka bra om.

David & the Citizens spelar pop som landar någonstans mellan Belle & Sebastian och Eggstone.

Det är indie, men med brett och lyssnarvänligt och extremt melodiöst anslag, och ibland låter David & the Citizens som ett R.E.M. utan rock, eller som ett glatt och livsbejakande The Cure. Titlar som "Song Against Life" antyder ett visst mått av döderhultarmentalitet, men det är bara en lek. David & the Citizens gör ganska så underbara, kulörta och ödmjuka små popsånger.

Njutbart.

Danko Jones

Gula tältet, fredag

uHan är soul- och bluesmannen som likt en hormonstinn och skallrakad Screaming Jay Hawkins klär sin kärlek och passion till medborgare av det täcka könet i powertriobetong och hårdrocksblues.

Det är bärs och brudar och bensin i blodet. Ungefär som Andrew WK, men smakfullt och medryckande.

"Turn it up! I wanna turn YOU up...", säger Danko.

Och dunkar ur sig tungur-knivur-sånger som "Play the Blues" och "Soul on Ice". Det är gubbfett värre.

Men tungt, svettigt, tätt och underhållande.

Mer läsning

Annons