Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rart, gammeldags och ärligt

Annons

Dennis Quaid gör rollen som Dan Foreman, annonschef sedan 20 år tillbaka på en tidning som blir uppköpt av ett multinationellt företag. Topher Grace är Carter Dureya, den unge påläggskalven som utan att veta någonting om annonser tar över Dans jobb vid företagsuppköpet.

Dan måste hantera förödmjukelsen att en pojkslarver gott och väl ung nog att vara hans son plötsligt blir den som pekar med hela handen. Han tvingas se hur hans trogna medarbetare får sparken en efter en, samtidigt som han kämpar hårt för att hålla minen. Hemma sitter en gravid hustru, en trettonåring med höga tandläkarräkningar och en 18-åring som när drömmar om att gå på New Yorks dyraste universitet.

In good company är en komedi som har en mörkare om än inte nattsvart botten, med det ondskefulla jätteföretaget som skövlar oskyldiga arbetsmyror, och dessutom en söt kärlekshistoria vid sidan om huvudspåret.

Scarlett Johansen gör rollen som Alex, Dan Foremans 18-åriga dotter. När Carter (trots kaxigheten i grunden en osäker och alltmer sympatisk kille som är förtvivlad över att hans fru lämnat honom) bjuder in sig själv på middag till den lyckliga kärnfamiljen Foreman blir han handlöst förälskad i Dans dotter.

Kärlekshistorien är i och för sig ganska rar, och Scarlett Johansen är ljuvlig, ja annat ord finns inte för att beskriva henne. Men romantiken är inte helt nödvändig för att lyfta en historia som i grunden handlar om två män som båda tappat fotfästet, och som trots motsättningar behöver varandra för att hitta rätt. Den ene söker en far, den andre - kanske en son.

Det låter cheesy, men det är det faktiskt inte. Det är rart, gammaldags, innerligt och rätt så ärligt.

I god romkomanda ställer In good company frågor om vad som är viktigt i livet, och svaret är som bekant aldrig jobbet, karriären eller pengarna, utan som alltid - kärleken och familjen.

Det som skiljer In good company från andra filmer i genren är att man nästan är beredd att tro att det stämmer.

ANNA RUNNBERG GULLBERG

Mer läsning

Annons