Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ohälsosamt vackert

Annons

Göteborgsbandet Black Moses hittade falsettsoulen i Chistian Dohber och blev Moses. Med hyllade skivan "Tales For The Better Known". Med LOK:s handledsstarke trummis Johan Rejvén bakom stockarna.

Moses är tio minuter mecksena i Rockfickan när just Christian Dohber inleder kvällen med enkel gitarr och soulsång à la Gadd-om-Gadd-varit-smutsig-och-vacker.

Det låter skräp ur högtalaranläggningen nästan hela spelningen igenom, men musiken bandet bjuder på är så vacker att varje försvårande omständighet överbryggas lätt som en plätt.

För Moses fettar på för allt vad tygen håller med acidgroovig soulfunk som doftar lätt av progg och pop och blues men har betonghårda rocktrummor i botten.

Det är gospel och grynig soul och låtar som ibland låter som gammal tokpressad Red Hot Chili Peppers men också låtar som låter som mörkblå, själfull Deltablues på speed.

Det är aldrig låtar som låter som inkokt fisk, trots att ljudet faktiskt är sardinburk med nedskruvad sång och obefintligt tryck i gitarr och orgel.

Moses är en mycket glädjande upplevelse. Hade klockan varit två på natten i stället för nio på kvällen, då hade folk dansat sig blinda, döva och lama och lytta till Moses toksvängande acidsoulrock.

Ett hälsovådligt band med andra ord. Socialstyrelsen rekommenderar max 6-8 låtar Moses åt gången. För dina höftkulors skull.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons