Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Meningen med ledan

Annons

böcker |

LÅNGTRÅKIGHETENS FILOSOFI

Lars Fr H Svendsen

Natur och kultur

Den norske filosofen Lars Fr H Svendsen har med boken Långtråkighetens filosofi vågat ta den risken, och de nedgörande och ironiska omdömena uteblir, i alla fall i den här recensionen.

I fyra essäer under rubrikerna Tråkighetens problem, Tråkighetshistorier, Tråkighetens fenomenologi och Tråkighetens moral berättar Svendsen lärt och ofta humoristiskt om sitt ämne. Han citerar flitigt ur skönlitteratur och filosofiska verk men också ur popsånger och han ifrågasätter, omformulerar och resonerar.

Ibland är han lätt att följa och förstå och ibland - framför allt när han försöker reda ut vad filosofer som Heidegger, Kierkegaard och Kant har att säga om tråkighet - kanske lite väl stelbent akademisk för en lustläsare, ja, här och var snudd på lite småtråkig.

Lars Svendsen konstaterar att långtråkighet är ett fenomen som hänger ihop med moderniteten, även om han spårar rötterna tillbaka till antikens begrepp acedia. Själva ordet långtråkighet dök upp först under 1600- och 1700-talen i flera europeiska språk och det var också då medvetenheten om att livet inbegriper något sådant som att ledas vid själva livet - långtråkighet, blev mera allmän.

Han konstaterar att vår känsla av att ha långtråkigt inte beror på hur sysselsatta vi är utan hänger intimt samman med vår förmåga att se mening i det vi gör. Och det tycks som om det blir oss allt svårare att se mening i våra vardagssysslor - vi får allt långtråkigare, menar Svendsen. Han berättar om sina erfarenheter som universitetslektor: "Ångest tycks vara ett mer eller mindre okänt begrepp för studenterna. Med ledan förhåller det sig annorlunda. Långtråkighet tycks vara ett betydligt större tidsfenomen än ångest. Vi ängslas inte så mycket numera men har desto mer tråkigt".

Svendsens slutsats är att vi måste lära oss att stå ut med att ha långtråkigt för utan den förmågan kommer livet levas som en lång flykt från ledan. Han menar att ur långtråkigheten föds en tomhet och en mottaglighet som öppnar oss för mening och självinsikt. Själv vill jag snarare tro att den moderna människan behöver lära sig att koppla av, sänka kraven och lära sig se mening i det nödvändiga. Men det är möjligt att Svendsen menar ungefär samma sak.

Långtråkighetens filosofi gjorde succé när den kom ut i Norge 1999 och fick tryckas om fyra gånger de fyra första månaderna. Men norrmännen har ett långt mycket mer passionerat förhållande till filosofi än vad vi svenskar har och att Svendsen skulle nå samma framgångar i Sverige med sina essäer om långtråkighet har jag svårt att föreställa mig. Några revolutionerande nya insikter presenterar han inte men en stunds gymnastik för vår tankeverksamhet om livets mening och innehåll.

EVA-LOTTA HULTÉN

Mer läsning

Annons