Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maxad Vårsalong med flera dalainslag

/
  • Shora Dehnavi Goldkuhl har i verket Samplast använt sig av pärlplattor.
  • Mikael Larsson från Vargön utanför Vänersborg är en av de yngsta konstnärerna på årets Vårsalong. Född 1991 debuterar han med Piñata, en skulptur som delvis består av fogskum.
  • Kent Fernström har i Varje grop en grav byggt upp en exakt replik av ett område i Solna 1958, när grävskoporna förändrade allt.
  • Är det i mitt huvud det brinner eller är det hela världen som står i brand av Ella Tillema från Malmö.
  • En lappljungknopp framför en isranunkel, två av fem blomskulpturer av Birgitta Hammarqvist Steger från Gagnef.
  • Fem verk utförda i oljepastellkrita har Anna-Lena Göras från Gustafs fått med i Vårsalongen.
  • Siv Åsenlund från Orsa delar med oljemåleri i utställningen. Här verket Sommar.
  • Laggar Jan Tigerstrands blyertsteckning Näsa för konst.
  • Let´s dance heter Bosse Wallertz verk, ett av två som han deltar med i utställningen.

Det myllrar mer än vanligt i årets Vårsalong på Liljevalchs. Juryn har varit generös och gjort plats för fler verk jämfört med tidigare år. Flera av bidragen kommer från dalakonstnärer. Bland dem Laggar Jan Tigerstrand som deltar för sjätte året.

Annons

Årets utställningsaffisch, formgiven av Pasadena Studios, är en bra illustration av innehållet i Vårsalongen. Med tydlig referens till den klassiska godispåsen med färgglada bubblor på vit botten redovisas i prickar hur många som sökte till salongen (2183 stycken) och antalet som till slut valdes ut, 157 personer.

Och salongen är - som sig bör - en blandning av sött, salt och surt. Att leta teman är inte värt besväret, även om det finns ovanligt många verk som korresponderar med döden i årets utställning. Men behållningen med salongen är själva myllret, möjligheten att uppleva mångfald både vad gäller tekniker och uttryck där bidrag av amatörer ges plats intill verk av professionella konstnärer.

Juryn, som i år består av konstnärer som också har erfarenhet av att arbeta med konst i offentliga rummet, vet inte på förhand vilka som står bakom respektive bidrag. De har valt ut verken enbart genom bilder på verken.

– Vi ville få med så mycket som möjligt, därför blev det färre verk från varje utvald konstnär. Få har fått med fler än några enstaka verk, säger Lena From i juryn.

Här utmärker sig de konstnärer som finns med från Dalarna. Jag räknade till fem stycken från länet. Samtliga deltar med flera verk i serier. Birgitta Hammarqvist Steger från Gagnef visar skulpturer av fantasiblomster utförda i textil på kycklingnät och ståltråd. Objekt som krockar ett sinnligt uttryck med en trygg robusthet.

I samma rum finns två skulpturinstallationer av Bosse Wallertz från Borlänge. Med hjälp av återbrukat material har han gjort små iscensättningar, den ena Let´s dance med ett gäng unga människor sittandes på en bänk, tydligt poserande i attribut förknippade med gatans dans. Men de dansar inte, de nöjer sig med rekvisitan. Det andra verket My God! visar en präst framför vad som ser ut att vara en giljotin, en ung man med sänkt huvud och ytterligare en gestalt som böjer sig för prästen, kanske för att be om nåd för sin vän.

Siv Åsenlund från Orsa visar oljemåleri, två verk där motiven är sommarängar. Eller man anar sommaren, verken är nästan abstrakta. Åsenlund har arbetat med streck i mjuka pasteller där hon lyckas få fram essensen av en blomstrande äng.

Anna-Lena Göras från Gustafs deltar med fem mindre verk utförda med oljepastellkrita. Motiven och kompositionerna refererar till fotoalbumsestetik med människor som ställt upp sig för att avbildas, eller som i verket Anna och Emil, lyfter fram något märkvärdigt som bör sparas till eftervärlden, här är det en pojken som stolt visar upp en kalv.

Laggar Jan Tigerstrand, uppvuxen i Västberg, Rättvik och i dag boende i Katrineholm har sex gånger passerat nålsögat och valts ut att delta i Vårsalongen. I år finns hans verk i den stora skulptursalongen. Han visar två stora blyertsteckningar. Den ena Blue-bird, ett självporträtt där konstnären delar kattens upplevelse av att bära plastkrage, den där husdjuret brukar få efter besök hos veterinären. I det andra verket, också det ett självporträtt, Näsa för konst, har näsan antagit formen av ett manskön.

Årets Vårsalong bjuder på flera snoppar och några snippor. De tydligaste manslemmarna i Mattias Härenstams jättestora träskulpturer och snippor i närbild visas i videoverket "Jag känner faktiskt att jag är bättre kompis med min fitta nu". Med hjälp av fasttejpade trådar görs skötet till en slags marionett som mimar till musik som betraktaren tar del i hörlurar. Verket signerat Max Göran kanske får anses som det saltaste bidraget i godisblandningen som Vårsalongen utgör.

Mer läsning

Annons