Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Idag börjar årets bokrea

Annons

I dag sparkar bokrean i gång. Runt om i Sverige hanteras tonvis med böcker som sorteras, plockas upp, packas ned och exponeras som ett erbjudande som det gäller att nappa på innan lagret tar slut.

En bild förföljer mig från förra årets bokrea, då två damer hamnade i dispyt om en kokbok, som båda ville d d d d lägga vantarna på. Dispyten urartade till ett försiktigt handgemäng som en butiksanställd fick gå mellan för att avbryta.

Incidenten avslutades med att de distingerade damerna fick lämna bokhandeln. Händelsen må vara extrem, men inte osymptomatisk. När dörrarna öppnas, ofta redan vid midnatt, och släpper in de vilt trampande horderna, som piskade av litterär girighet greppar korgarna och kastar sig in i butikerna, kan det på sina håll påminna om utdelning av spannmål i ett krigsdrabbat område.

Analogin är träffande på ännu en punkt: böcker är färskvara. En roman har en genomsnittlig livslängd på ett år. Den omfattande produktionen av böcker kräver utrymme - gamla böcker får maka på sig.

Denna syndaflod av papper och trängsel ger upphov till tanken om det i dagens datoriserade och högteknologiska samhälle, ändå inte kunde göras enklare, till allas fromma?

På institutionen för litteratursociologi vid Uppsala universitet, pågår ett projekt om hur datoriseringen påverkar den litterära kulturen. Johan Svedjedal är professor i litteratursociologi och huvudman för projektet.

Han påpekar att i bokens historia kan man spåra sju banbrytande förändringar av teknisk natur. Det började med uppfinningen av lertavlor cirka 2 500 f Kristus. Femhundra år senare kom papyrusrullen. 150 e Kr kom codexboken - blad som fästs samman för att förmedla text.

Efter det kom revolutionerna som skapade boken som vi känner den: den gutenbergska tryckkonsten cirka 1450, införandet av ångkraft i tryckerierna kring 1800 och tryckning via offset 1970.

Den sjunde revolutionen är genombrottet för den elektroniska boken (e-boken) och den började äga rum för ett par år sedan.

Till denna den sjunde revolutionen (vilken närmast apokalyptiskt olycksbådande klang termen har) hör cd-romböcker, Internet-bokhandel, e-böcker, digital sättning och tryck samt författares bruk av ordbehandlings- och rättstavningsprogram.

Alla de övriga "revolutionerna" har fått konsekvenser för det tryckta ordets villkor. Vilka följder har vi att vänta av denna omvälvning, som ännu ligger i sin linda?

Vad den fysiska bokens villkor anbelangar, torde försöken med att skapa digitalt papper vara det mest intressanta. Tanken är att den bok man är intresserad av (e-boken), knappas in på en pärmförsedd datorplatta.

Tänk på fördelarna: Hur mycket skog kommer inte att skonas när papperskonsumtionen drastiskt minskas? De bortfallande mellanleden kan minska kostnaderna till följd av att litteraturen blir mer lättillgänglig.

Det blir enkelt att hämta hem volymen, du slipper sökande bland bibliotek och bokhyllor. Och inte minst: du får mer utrymme i hemmet som inte belamras med gamla böcker som bara är i vägen.

Klagomålet över överflödet av böcker är på intet sätt nytt. Det har alltid funnits.

I Predikaren klagas på att det inte finns någon ände på allt bokskrivande och att ett allt för flitigt läsande tär på kroppen; det ska ges tid till att leva också!

Med nedladdningsbara böcker från nätet lär väl inte syndafloden av information i sig avta, men den får en annan karaktär. Till skillnad från den fysiska boken så skapas e-boken under tiden den läses. Läsaren ska kunna ges möjlighet att länka sig vidare i handlingen och på så sätt vara medförfattare till boken.

I dagsläget är förekomsten av e-böcker begränsad, den har funnits på marknaden i tre år och inte slagit igenom nämnvärt, men det intressanta är utvecklingstendenserna. Inom media har man upptäckt att interaktion entusiasmerar, den enskilde individen blir delaktig i processen.

Svedjedal är entusiastisk över den tekniska utvecklingen, men menar att det är sannolikt att e-boken kommer att fungera som komplement.

Som alltid när det gäller den underbara världen av informationsteknologi är det vanskligt att komma med allt för säkra prognoser; experter har haft fel förut. Att döma ut boken i en framtid där den tillhör det förflutnas mausoleum på samma sätt som lertavlan och papyrusrullen låter väl drastiskt.

Utbredningen av dataspel, dokusåpor och röstningar som vänder sig till publiken i stället för en speciell jury, är tydliga exempel; femton minuter av kändisskap erbjuds alla på bästa demokratiska manér!

Någon oro för bokens framtid har inte Pentti Kalkback, butikschef på Akademibokhandeln i Falun. E-boken fungerar i dag som ett komplement, menar han. Någon teknik för dessa finns inte heller på marknaden och någon annan utveckling kan han inte se på lång, lång tid.

Men om e-boken nu skulle slå igenom på bred front, vad händer då?

- Ja, då får vi väl börja sälja e-boksutrustning i stället, skrattar Pentti.

ANDERS LAGERQUIST

Mer läsning

Annons