Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försoningen lade grunden till ett nytt Sydafrika

Annons

År 1960 öppnade sydafrikansk polis eld mot folkmassor som demonstrerade mot att särskilda passlagar gällde för de afrikaner som hade mörk hy. Resultatet blev 69 döda och mer än dubbelt så många sårade. Några år tidigare hade African National Congress (ANC) lamslagit gruvdriften som en protest mot förtrycket. Det rasistiska styret svarade med att införa något som utgör efterkrigstidens kanske osmakligaste maktverktyg: apartheid.

Magnus Walan kom till Sydafrika 1984 som aktiv i Sydafrikakommittén, en antiapartheidrörelse som arbetade med att upplysa om och motarbeta förtrycket. Men han jobbade även som frilansjournalist.

I den kombinerade yrkesrollen förmedlade han information mellan kyrkliga, fackliga och medborgarrättsliga rörelser mellan Sverige och Sydafrika likaväl som inom den rasistiska regimen.

En notering han gör, som pekar på hur absurd regimen var, är att efter andra världskriget så bemödade sig hela den civiliserade världen om att ta avstånd från rasismen. Så inte Sydafrika, de gick i motsatt riktning.

- Sydafrika var unikt i sitt statsskick, den enda jämförelse som man kan göra är med Nazityskland, konstaterar han.

När han kom till Sydafrika hade redan början till slutet inletts. Åttiotalet innebar en dränering av förtryckarregimens krafter. Ironiskt nog var det deras försök att så split bland olika grupper som bar fröet till deras undergång. När man separerade indier och färgade i ett nytt trekammarparlament, gjorde grupperna gemensam sak och inledde ett samarbete.

Det var just denna försonliga och anti-rasistiska hållning som har räddat Sydafrika, menar Walan.

Sannings- och försoningskommissionens försoningspolitik där viljan till att få reda ut var större än viljan till hämnd, är representativ för hur balanserat rasismen avvecklats. Grogrunden för en ny rasism bottnad i hat och vedergällning hade annars kunnat äventyra framväxandet av en ny stat, befriad från sin historias gissel.

Fotnot: Föreläsningen ingår i upptakten för den stora festkonserten i morgon med anledning av Sydafrikas 10 år utan apartheid. Under konserten framträder bland andra Barbara Hendricks, Blossom Tainton, Fjedur, Immanuel Gospel, Zifa, Black Noise och Green Mambas.

ANDERS LAGERQUIST

Mer läsning

Annons