Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att gå i pension

Annons

Terminator 2 var inte bara något så sällsynt som en bra och spännande science fiction-berättelse med Arnold Schwarzenegger i huvudrollen, filmen var också banbrytande i den speciella Hollywoodgrenen maffiga specialeffekter.

Kärnvapenexplosionen i Linda Hamiltons mardröm om världens undergång står sig fortfarande gott vid en jämförelse med ny- inspelade filmer.

Scenerna med den digitaliserade flytande polisroboten också.

Jonathan Mostow försöker inte ens ta upp kampen med T2 när det gäller nydanande kreationer. Kanske inser han att det loppet redan är förlorat. De gamla klonkande, rödögda metallgubbarna från framtiden har ju också sedan länge varit tvungna att lämna över special-effekternas mästarbälte till Keanu och maskinkollegorna i Matrix cyberspacevärld.

Terminator 3 lutar sig kraftigt på gamla meriter. Nästan hela första timmen är en tio-år-senare-variation på temat från T2.

John Connor har vuxit upp. Är en ung man. Våldsbenägna men beskyddande mamman Linda Hamilton har blivit våldsbenägna men beskyddande kärleksintresset Claire Danes.

Den flytande manliga monsterroboten från framtiden har blivit den flytande kvinnliga monsterroboten från framtiden.

Robotar som tidigare reste genom tiden i genomskinliga bollar reser nu genom tiden i genomskinliga bollar med uppdaterade digitalrutor på.

Klubben med de hårda ölhävande motorcykelåkarna har förvandlats till klubben med sexvrålande kvinnor och manliga bögstrippor i bondageläder.

Världen har förändrats men Arnie, han består. Är sig lik. Barsk och metallisk, med stålhårt skal och ett än tuffare inre.

Upplägget svaga människor får hjälp av god robot i kampen mot ond robot är sig likt. Och än en gång kretsar filmens handling kring människans farliga lek med tekniken.

Det faktum att halva filmen är en ren parafras på T2 ger utrymme för diverse lustifikationer och kärvänliga slängkyssar från manusförfattarnas sida.

Och visst är det kul att se Linda Hamiltons plågoande psykologen möta en T-101 igen.

Än roligare är det att höra Arnie själv häva ur sig repliker av typen "Inga tecken på hjärnskada" efter att ha misshandlat sina människoskyddslingar.

"Domedagen är oundviklig" är annars Arnies paroll i den här rullen, och även om han spänner musklerna ordentligt i bataljerna med iskalla kvinno- roboten T-X (förträffligt porträtterad av Kristanna Loken) så känns han lite trött och sliten och utarbetad.

På ett mer filosofiskt plan.

Inte så konstigt kanske, med tanke på allt den stackarn får utstå i sitt umgänge med de eländiga människopajasarna.

Terminator 3 är inte den sämsta actionrullen du kan gå iväg och se på bio den här sommaren. Det är en välgjord pang-pang-rulle som visserligen inte lyckas utveckla berättelsen från T2 i någon särskilt spännande riktning men som ändå hänger ihop tematiskt. Lite fantasilös och utdaterad, ganska skojig mellan varven och med exceptionellt bra tryck och drag i action- sekvenserna. Helt okej, även om slutet går i moll och känns mer än lovligt darrigt. Och, efter det här äventyret räcker det nog inte med en aldrig så lång semester för allas vår favorit-terminator.

Den här gången snackar vi pension. På permanent basis.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons