Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Avesta, glädjens stad!"

Annons

Peter Wahlbeck och Henrik Schyffert öppnar sin show med lite lätt publikförnedring:

- Vi vet ju att många äldre kommer på de här föreställningarna för att ni har abonnemang. Ni vill ju egentligen inte vara här. Man måste ju kompromissa. Schyffert vill ju egentligen åka buss med rockers och knarka. Vi förstår att ni är en kräsen publik. Det finns ju så mycket som händer en måndagskväll i Avesta. Så fungerar brosk, heter ett av evenemangen i Säter i kväll som ni har valt bort. Men man sänker långsamt nivån och så möts man.

I slutet av 90-talet anklagade Peter Wahlbeck Henrik Schyffert och resten av Killinggänget för att vara "charmlösa reklamare utan utstrålning". Schyffert tog åt sig en smula eftersom han var ett stort Wahlbeck-fan, men Peter Wahlbeck har deklarerat att påståendet endast var ett uttryck för hans avundsjuka.

Hur som helst så står komikerrivalerna Henrik Schyffert och Peter Wahlbeck på samma scen i höst, i går på Domarhagsskolan i Avesta.

Dessa två prestigefyllda herrar har själva liknat sin stand up-show vid West side story och som "två rivaliserande humorgäng som slåss om vem som bestämmer på lekplatsen".

- Tut, tut, och skratt och hej, en måndagskväll i oktober och skoj, tjo och trams och skämt och stoj och högt och lågt såklart, sjunger duon och tokar i gång showen med ett:

- Äntligen! I Avesta. Avesta, glädjens stad! Etta på världslistan över glada ställen, Avesta såklart. Man möts av den stora dalahästen, en orgie för digitalkameror.

"Tut tut, här kommer vi. Och så här ser vi ut inuti" handlar om lite ditt och datt. Schyfferts anförande handlar mest om dalaindier, dvärgar, skelögdhet, lådviner, grått hår, om Ingmar Bergman och om att gräva inåt.

Schyffert har grävt inåt som Ingmar Bergman, förklarar han. Men Schyffert koncentrerar sig mer på huruvida man kan snorta O'boy eller stoppa in byxorna i skorna för att avleda uppmärksamheten från sina grånande slingor.

Wahlbeck är mer inne på allvarsamheter som 70-talsskolor och nostalgi.

Wahlbeck är proffsig. Han pratar om sin uppväxt i Laholm. Där låg lusingarna i luften och där fanns det intressanta akvarier minsann. Och där som Wahlbeck "inte rökte hasch så jävla mycket". Han kastar skulden på för snygga människor och slår ett slag för fulsnygga och normala tjejer.

- Jag vill veta att min kvinna kan skita rejält. Normal svensk lantras helt enkelt. Ni får inte hålla på och banta ner er, tjejer!

Det är fnisskul mest hela tiden.

Wahlbeck är mjukisen, Schyffert hårdingen. Wahlbeck den erfarne, Schyffert amatören. Men de sköter sig bra.

Tillsammans är de två "rivalerna" riktigt skojiga. De driver med varandra. Busar lite. Schyffert går hårdast på och anklagar Wahlbeck för att se ut som en bokbusschaufför eller en nyknullad Sten och Stanley med Soundtrack of our lives-byxor medan Wahlbeck endast klagar lite ynkligt på Schyfferts coola boots.

De låtsas duktigt att de har distans till sin egen avundsjuka. Det funkar fint.

Fotnot. I kväll uppträder Wahlbeck och Schyffert på Kåren i Falun.

ÅSA JOHANSSON

Mer läsning

Annons