Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetarförfattaren som inte levde upp till sina egna ideal

Annons

På lördagen gästade han Sankt Paulusgården i Hedemora och Martin Koch-sällskapets årsmöte.
Han talade över ämnet Livskrisens mönster i omställningens tid.
1910-talet var en omvälvningarnas tid. Det gamla jordbrukssamhället bröts sönder för att ersättas av industrisamhället. Arbetarrörelsen var livskraftig och slets mellan reformisterna och revolutionärerna. Många unga rycktes upp från landsbygden och tvingades till industrin och städerna.
– På tiotalet fick också arbetarrörelsens kamp utrymme i litteraturen genom författare som Gustav Hedenvind-Eriksson, Maria Sandel och Martin Koch.
– Martin Kochs arbetarromaner Guds vackra värld, Arbetare och Timmerdalen är intressanta till formen. De har en rik berättarstruktur och de negativa sidorna hos människorna får utrymme. Det märks att Martin Koch avskyr och fascineras av människans sämre sidor. I Guds vackra värld får Frasse och alla hans dåliga sidor stort utrymme och han framstår som mer mångdimensionell och levande än de andra karaktärerna.
– Det finns en grundberättelse som går igen i alla tre romanerna. Den skildrar landsbygden och jordbrukssamhället som det ursprungliga och goda, med fasta värden, klara identiteter, moral, tro och släkten. Alla har en klar roll.
– Från denna tillvaro sker ett fall när den moderna industrikapitalismen gör sitt intåg och rycker upp människorna och tvingar bondsönerna till storstaden. I staden är ingenting självklart och givet. Det är upp till individen att hitta sin egen väg. Och valet av väg är en viktig uppgift och här i ser Martin Koch det stora problemet.
– I Guds vackra värld, Timmerdalen och Arbetare skapas två karaktärer som står emot varandra; den ena ”god” och den andra ”ond”. Från början är det en väsensskillnad mellan dem, men så småningom närmar de sig varandra. Den goda karaktären riskerar att falla. Sedan ser han sin egen ondska och blir renad. Det negativa, som staden representerar är borta. Den ”onda” stöts ut och går under. Koch ser möjligheten att skapa en förening mellan sammanhang, värden och normer och stadens möjlighet till att växa och utvecklas, förklarade Fredrik Samuelsson.
Fredrik Samuelsson såg också Kochs arbetarromaner som ett inlägg i den debatt som på tiotalet rasade inom arbetarrörelsen. Kochs verk är inlägg för Brantings och reformisternas linje och i opposition till de revolutionära och anarkistiska strömningarna som då fanns. Och kanske framför allt ett inlägg mot Leon Larsson, arbetarförfattaren som i sina upproriska diktsamlingar förhärligade den blodiga och våldsamma revolutionen.
– I Arbetare är Blöt-Lasse revolutionär, men för sin egen njutnings skull. Han drömmer om en blodig revolution och våldet och dödandet är en del av njutningen. Martin Kochs recept är däremot att arbetarna ska fostras till sträng självdisciplin. Det är arbetarrörelsens ideal om den skötsamme arbetaren som måste vara mer moraliskt ädel än kapitalismens företrädare för att kunna vinna kampen.
– Men kravet på disciplinering och renhet hos Martin Koch har ett högt pris. Han framstår till exempel som sexualfientlig i sina arbetarromaner. Allt kroppsligt och allt som har med njutning måste disciplineras. Det intressanta är att Martin Koch inte på något vis själv levde upp till sina egna ideal, konstaterade Fredrik Samuelsson.

PETER GUSTAVSSON

Mer läsning

Annons