Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Aïda, plus minus noll

Annons

Nej, Dalhalla skar inte guld med täljkniv när 8 000 köpte biljett till Aïdaföreställningarna.

I bästa fall täcks de rörliga kostnaderna för jätteproduktionen. Men alla de fasta kostnaderna måste betalas av Dalhallas populärmusik.

Opera är den dyraste konstformen av alla. Och Aïdaföreställningarna var dessutom mycket påkostade med symfoniorkester i orkesterdiket och 130 agerande på scenen.

Snittpriset på biljetterna är 350 kronor och inkomsterna från de 8 000 biljetterna kan precis komma att täcka produktionskostnaderna.

- Ekonomerna räknar på det där. Men det ser ut som att Aïda i bästa fall gick plus minus noll vad gäller de direkta produktionskostnaderna. Det är mycket bättre än vi trodde. Vi budgeterade för 5 000 besökare och räknade med en förlust, berättar Dalhallas vd Håkan Ivarson.

Det litauiska gästspelet med Don Carlos gick emellertid sämre än budgeterat. 1 900 betalade biljett och 2 100 stolar stod tomma.

Ivarson intervjuades i lördags av Opera Now och fick frågan hur det kom sig att Dalhallas priser inte är i nivå med till exempel Glyndebournes - där biljetterna kostar ungefär 1 700 kronor.

- Vi vill inte ha det så i Dalhalla. Vi vänder oss till en ganska ovan publik och vi tror inte att folk är beredda att pröva på det här med opera om priserna är 700-800 kronor för en biljett, säger Ivarson.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons