Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

von Zweigbergk om vardagens futtigheter

Helena von Zweigbergk
(Norstedts)

Annons

I sin nya roman Än klappar hjärtan håller Helena von Zweigbergk än en gång upp en spegel där vi kan se oss själva med vår småttighet, vår hjälplöshet och vår taffliga oförmåga att ge och ta emot den kärlek som är livets grund.

Det handlar om tre systrar i 40-årsåldern, avundsjukt bevakande varandra tills cancern sätter sin stämpel på en av dem och får ömhet och kärlek, som livsbråten blockerat, att välla upp. Under den sommar handlingen utspelas i Stockholm och på Fårö dör en av dem, en bryter upp ur sitt äktenskap och en ombeds av sin trygge man att lämna deras gemensamma liv.

Systrarna, Astrid, Sandra och Lena, uppträder växelvis i var sina kapitel. Helena von Zweigbergk har själv flera systrar. Det märks, när hon går under huden på sina huvudpersoner. Fint tecknar hon också porträttet av deras hittills stronga mamma som låter nagellacket flagna, där hon snabbt åldrande lotsar sin dotter mot döden. Ännu ett minnesvärt porträtt är det av sjuksköterskan Holger, som på Fårö skrämmer Lena från vettet, för att hans närvaro visar att nu är det snart dags, men som också blir hennes klippa.

Astrid är arkitekt, vacker, duktig och bortskämd av sin snälle man Henrik, men inkapslad i en bubbla av okänslighet sedan pappan till hennes första barn, sonen Viktor, huvudstupa stack ur hennes liv. Istället blev Henrik närvarande förälder både för Viktor och parets två döttrar.

Sandra driver ett dansinstitut med sin vinpimplande man, före detta stjärndansaren Per, som i alla lägen utbreder sig om den stora konstens förpliktelser. De står på konkursens rand och i London bryter deras skådespelande unga dotter Emilia ihop, rädd för vad Per ska säga om hon lämnar den kreativa bana han hetsat henne in i. Suveränt speglar von Zweigbergk deras misär, där soppåsarna i hallen och de tömda vinglasen under sängen bara är en aspekt.

Lena, den yngsta av systrarna, är designer med kollektioner som gör avtryck i både New York och Paris. Som mycket ung låg hon med Astrids älskade, han som stack. Martha i New York är den hon nu tillhör. Så slår cancern till. Modern nyvaknade hänsynsfullhet och vänners käcka babbel om botemedel de läst om gör henne rasande.

Starkt, vardagligt, ettrigt beskriver Helena von Zweigbergk vad vetskapen om att någon vi älskar snart ska dö gör med människor samtidigt som petitesserna i deras liv fortsätter att uppfylla dem.

En insikt hamrar hon fast: Den, att det är en skatt vi äger, när allt ännu är som vanligt.