Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Vi ser absolut ett hot mot patientsäkerheten"

Läkarna vid kirurgin i Falun är oroade över konsekvenserna av den stora sjuksköterskebristen.
– Vården är inte längre patientsäker. Så är det bara. Att hävda något annat är inte sant, säger överläkaren Gunilla Christenson.

Läkarna vid kirurgkliniken i Falun är oroade. Sjuksköterskebristen medför att vårdplatserna drastiskt har dragits ner. De vill att landstingsledningen radikalt förbättrar dialogen med sjuksköterskorna så att trenden kan brytas.

– Det senaste dryga året har sjuksköterskebristen varit alltmer accelererande. Nu sedan i somras har vi i våra nya lokaler, på grund av sjuksköterskebristen dragit ned med 12 vårdplatser. Nästa vecka ska 8 vårdplatser till stängas. Det betyder att vi bara får 54 av våra 74 vårdplatser kvar. Detta får konsekvenser för vården på kirurgikliniken, säger hon.

Kirurgkliniken har ett omfattande ansvarsområde. Förutom planerade ingrepp som för cancer, kärlsjukdomar, övervikt, struma och urologisk sjukdom utför kliniken även alla akuta kirurgiska ingrepp som kommer in till sjukhuset.

– Allt fler vårdplatser kommer att vara belagda med akut inlagda patienter. Vårdköerna till planerad kirurgi kommer att öka. Det får konsekvenser. Inte bara för att vårdgarantin sätts ur spel, utan för att vissa kirurgiska ingrepp kanske inte alls kan prioriteras, säger hon.

– Vi vill nu informera om denna kritiska situation. Vi ser absolut ett hot mot patientsäkerheten när vårdplatserna blir allt färre och sjuksköterskebristen fortsätter, säger hon.

Läkarna menar att problemet inleddes när det så kallade nattavtalet för sjuksköterskorna sades upp för två år sedan. Avtalet gav nattarbetande sjuksköterskor rätt till en kortare arbetstid, med bibehållen lön.

– Det är den försämrade arbetsmiljön med minskad tid för återhämtning som har lett till sjuksköterskebristen - och i och med det färre vårdplatser hos oss, säger Christenson.

Landstinget Dalarna saknar i dagsläger totalt 120 sjuksköterskor. Nyligen beslutade landstingsledningen om ett batteri av åtgärder för att behålla och locka nya sjuksköterskor till den tunga dygnetruntvården.

– Men bara detta hjälper inte. Det vi läkare hör från våra sjuksköterskor är att de inte orkar med det intensiva arbetet eftersom de inte längre har tillräcklig tid för att återhämta sig, säger hon.

Arbetet för sjuksköterskorna har blivit betydligt tuffare för varje enskild sjuksköterska.

– I och med att vårdplatserna är färre är också de patienter som läggs in överlag allt sjukare och mer vårdbehövande. Detta gör att varje enskild sjuksköterska för sig har fått ett svårare och tyngre jobb det senaste året, säger hon.

Problemet med sjuksköterskebristen är nationellt. Alla 21 landsting konkurrerar om sjuksköterskorna, samt även med Norge och med landets kommuner.

– Vi vet att problemet är nationellt. Men något måste göras i Landstinget Dalarna. Vår klinik bedriver kirurgisk vård med hög kompetens och säkerhet, men nu är hela vår verksamhet hotad. Det tar lång tid att bygga upp något som har raserats, säger överläkaren och kirurgen Gunilla Christenson.