"Vi behöver vara mer källkritiska"

Dagligen får mängder av artiklar, videoklipp och bilder så kallad viral spridning.

Ett av de vanligaste sätten att dela något på är via Facebook, och när snöbollen är satt i rullning kan den vara svår att stoppa.

– En varningssignal är att väldigt många delar. Då brukar jag kolla upp det, säger Jan Svärdhagen, som menar att nätet både hjälper och stjälper när kommer till att ta reda på sanningshalten.

– Nu när det finns ett verktyg för att kunna söka upp saker tänker jag att vi borde kunna bli bättre, men tvärtom har det blivit så mycket information att vi struntar i det, säger han.

Hjälp finns ibland att få i Metros prisbelönade Viralgranskaren, som faktagranskar saker som sprids på nätet – men i realtid är det upp till varje individ att avgöra vad som är påhitt och inte.

– Samtidigt är det otroligt enkla mekanismer som gör att vi delar. Den viktigaste är att beröra känslomässigt, till exempel att vi blir upprörda eller tycker att något är otroligt vackert. Då stänger vi liksom av och det blir noll källkritik.

Ett känt exempel är artikeln på satirsajten Nyheterna Sverige om en man som påstods ha avlidit efter att försökt ha sex med ett getingbo.

Artikeln togs på allvar av många, blev diskussionsämne i fikarummen och spred sig även utanför Sveriges gränser.

Att den psykolog som intervjuas i texten kallas för Siv Underlivh var inte nog för att alla skulle avfärda den som falsk.

Ett annat exempel, som nyligen uppmärksammades av Viralgranskaren, är att flera populära historiebildskonton på Twitter sprider faktafel och rena lögner.

En känd bild är den som påstås föreställa skådespelarna Jack Nicholson och Heath Ledger tillsammans, båda sminkade som Jokern.

I själva verket är det plastdockor på bilden.

Jan Svärdhagen har också noterat den ökade mängden av "du kan aldrig ana vad som hände sen"-puffar.

– Poängen här är att de vill ha trafik, och det som finns bakom länken behöver inte vara så fantastiskt. Det är också ett källkritiskt förhållningssätt. Vad är det som leder in oss till vissa sidor?

Även reklamen blir mer och mer maskerad.

– Är det här reklam eller ett privat konto? Är kompisen jag fick en vanlig människa eller ett företag? Det här är mekanismer vi inte allas är vana vid och jag tror att det kommer att bli svårt att kunna avgöra.

Hur mycket ska man vara källkritisk mot på nätet?

– Allt. Bland äldre skulle det definitivt behövas mer källkritik. Jag tror att vuxna många gånger är värre än barnen.

Vad är det viktigaste att tänka på?

– Man ska ha sunt förnuft och det kanske viktigaste är magkänslan. Känns det inte bra – gå på det för tusan.