Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vem tar ansvar för projekteringsfiaskot?

Annons

Först debatterar politikerna. Sedan beslutar politikerna. Därefter ser politikerna till att förvaltningarna gör vad som faktiskt beslutats.

Så ser det ut i teorin. Men hur är det med socialdemokratins i Dalarna kompetens att leverera medborgarna det som beslutats - den så kallade regeringsförmågan?

S styr i landstinget och Dalarnas tre största kommuner. Från Falun vet vi att S lovade att maximalt 80 miljoner kronor skulle investeras i VM-anläggningar. Det ser nu ut att bli 300 miljoner kronor.

I Borlänge prickades kommunledningen formellt av revisorerna för ledningsinkompetens vad gäller ekonomistyrningen. Landstinget har ett ackumulerat underskott på 800 miljoner kronor.

Hur står det då till i Ludvika?

Häromveckan kunde vi läsa i DT att politikerna avsatt fem miljoner kronor i investeringsbudgeten för en förbättring av Björnhyttans avfallsanläggning. Det var en glädjekalkyl. Det enda anbudet som kom in var 40 procent dyrare.

Denna offert antogs ändå, men strax visade det sig att den inte innehöll bland annat el, belysning och asfaltering (S i Falun råkade också glömma VA och el i VM-anläggningarna!). Slutnotan i Björnhyttan blir nu 130 procent dyrare än glädjekalkylen.

Men detta är inte det enda stora byggprojekt som hanterats på ett fiaskoartat sätt i kommunen.

Ludvika är felplanerat. Centrum ligger inte naturskönt vid Väsmans sydöstra strand; de fina lägena vid sjön har i stället använts till industrier och en bangård.

För några år sedan beställde emellertid politikerna en "förslagsskiss", för en bro som skulle koppla samman centrum med Väsmanstranden, och ekonomiska beräkningar för bron.

Ni vet det här med att man lägger en budget?

Och sedan håller man den?

Topptjänstemännen skred till verket:

För den framtagna brotypen skall realistiska kostnader tas fram. Budgeten som kommunen har att röra sig med i detta skede är 17 Mkr och det har varit en prioritet att vi klarar detta mål.

Så står det i en elvasidig förslagsskiss som på ytterligare tre ställen inskärper hur viktigt det är att hålla budgeten och som antar att kringarrangemang kan komma att kosta två-tre miljoner kronor till. Nu var resan anträdd. Den har kantats av bedrövliga kostnadsberäkningar och spruckna budgetar.

Förslagsskissen förde också ett resonemang om att satsa på en träbro, måhända ett mer miljövänligt och estetiskt tilltalande alternativ? En firma som bygger träbroar uppgav att någonstans mellan 25-30 miljoner kronor skulle en träbro kosta.

Kommunalrådet Maria Strömkvist (S) läste förslagsskissen och satte ned foten. Ett så kostsamt brobygge var inte aktuellt för Ludvika:

- Nej, en träbro handlar ju om helt andra pengar så det vi planerar för är en bro i stål och betong, sade hon till tidningen för två år sedan.

Senare fick kommunen ett kvitto på vilken kvalitet investeringsbudgeten för bron hade. Det lägsta budet för en stål- och betongbro låg ingenstans i närheten av 23 miljoner som efter en del tilläggsbeställningar hade avsatts.

Det låg på 38 miljoner.

Brobygget fick då lov att ta ett politiskt omtag, och avgjordes ytterst i fullmäktige. Partierna kohandlade. Om bara S skulle gå med på att uppföra en ny skola i Sunnansjö där den gamla brann ned, så skulle en majoritet sluta upp bakom den nya brokalkylen, gjorde man upp.

Det är bara det att den nya brokalkylen inte heller hållits. Nu ser investeringen i gångbron ut att bli 46 miljoner kronor. Oppositionen är upprörd och har begärt ut handlingar och framfört politisk kritik. DT:s journalister har också grävt i hanteringen.

Hur har S hanterat det?

Som vanligt, naturligtvis.

I månader förhalades begäran om en redovisning av hur anbudsbegäran och offerterna såg ut. Att fiaskot blivit föremål för debatt uppskattas inte av S.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sören Finnström (S) inskärper att de 23 miljonerna inte byggde på en projektering utan på en "uppskattning". Borde det lugna väljarna?

Finnström har avböjt att svara på en DT-journalists frågor. Han tycker debatten är "ett ältande" och att den "spårat ur". Det är precis tvärt om. Ludvikas undermåliga ekonomistyrning borde debatteras mycket mera.

Hur har då S i Ludvika i sin interna process hanterat frågan om förtroende för sina toppolitiker? Finnström kandiderar inte igen valet 2014.

Men kommunalrådet Maria Strömkvist, som förklarade att det var otänkbart att satsa så mycket som 25 miljoner kronor på en bro, vill S i Ludvika skicka till riksdagen.

Strömkvist vill jobba i Stockholm. Notan för den usla projekteringen blir kvar i Ludvika.