Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad händer med allemansrätten?

Allemansrätten är omtyckt av många svenskar. Ändå möter den utmaningar då det friluftsliv den en gång möjliggjort har förändrats. Var den börjar och slutar är en fråga som engagerar.

Annons

Under vintern pågick det en debatt om allemansrättens framtid. Orsaken var den rapport som Naturvårdsverket gav ut vid namn Allemansrätten och dess framtid.

Friluftslivet har befunnit sig i förändring sedan dess början. Bakgrunden till allemansrätten var att den snabbt ökande urbaniserade befolkningen i första hälften av förra århundradet använde den för att komma ut i naturen.

Det friluftsliv som allemansrätten möjliggjorde ser på många sätt olika ut mot vad det är i dag. Då handlade den om att uppleva naturen, i dag blir det allt populärare med aktiviteter och friluftsturismen har växt.

Klas Sandell, forskare vid Karlstad Universitet, är medförfattare i Naturvårdsverkets rapport.

Påverkade synen på friluftsliv politiken på 1960- till 90-talet?

– Absolut. Ett påtagligt exempel är att man tyckte att fjärran landskap som fjäll och kuster var mycket viktiga. Där fick det som effekt att det blev reservat och andra former av planering där friluftslivet fanns med var som riksintressen på olika håll. Däremot fanns det inte lika mycket tätortsnära skyddad natur.

– Det intresset har graderats upp nu när man ser på tätortsnära skog som viktigt för bland annat pedagogik och folkhälsa, säger Klas Sandell.

Han har i sin rapport presenterat ett femtontal förslag för framtidens allemansrätt. Bland dessa är ett att allemansrättens kärna ska specificeras i lag. Även tydligare markeringar mot kommersiellt organiserat utnyttjande av allemansrätten, att begränsa bär och svampplockning till för husbehov samt ett förslag om att markägare ska vara kollektivt nåbara.

Jörg Bassek, ordförande för Friluftsfrämjandets region Mitt, ser också en stor förändring i friluftslivet.

– Förr var det inte i samma omfattning. Mountainbike och Geocaching är två exempel där det inte längre är att bara gå ut. Det har blivit mer upplevelsebaserat och mer kreativt, säger Jörg Bassek.

På frågan om vad som händer om allemansrätten allvarligt skulle inskränkas så tror Klas Sandell att det finns aspekter som inte ännu lyfts.

– En del av allemansrätten är att allmänheten ska få komma ut i brukad mark: att hänsynsfullt vistas i samma landskap som skogs- och jordbruk. Om man vill gå ut i mer orörd natur finns reservat.

– Om städernas tillgång till brukad mark minskar så finns det en risk att förståelsen för landsbygdens villkor minskar hos stadsbefolkningen. Det är ett perspektiv som är värt att tänka på, säger Klas Sandell.