Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ursula Fürtig ser tillvaron från ovan

Kontoret ligger på sjätte våningen i Folkets hus. Från fönstret erbjuds en imponerande översiktsbild över Ludvika där flera byggkranar sticker upp som positiva tecken på stadens hälsotillstånd.
Det är från samma perspektiv som Ursula Fürtig arbetar. Som folkhälsosamordnare har hon koll på hur kommunens invånare mår och även i det fallet är tecknen ganska positiva.
– Befolkningen mår relativt gott, säger hon diplomatiskt.

Annons

Frånsett en sväng till lantbruksskolan i Rättvik har Ursula Fürtig varit inriktad på sjukvård och hälsa. Efter gymnasieåren i Ludvika, dit hon flyttade från Rifallet, skaffade hon sig en vårdutbildning. Den ledde 1985 fram till en anställning inom akutsjukvården på Malmö Allmänna Sjukhus, MAS.

I början av 1990-talet återvände hon till Dalarna och Ludvika för att jobba inom ambulanssjukvården. Därför var det med stor erfarenhet av vad som händer när olyckan varit framme som hon 1998 började arbeta med att i stället förebygga olyckor och skador i kommunen.

Ett kvitto på att kommunen var på rätt väg kom år 2000 när den certifierades till En säker och trygg kommun av WHO, Folkhälsoinstitutet och Karolinska institutet, en ära som är få förunnat.

– I dag är det totalt femton kommuner i landet som certifierats och av dem finns tre i Dalarna. Förutom Ludvika är det också Falun och Smedjebacken, berättar Ursula Fürtig inte utan viss stolthet och pekar på en hylla där beviset står i form av ett standar.

Säker och trygg kommun syftar till att förhindra och lindra skador och fotarbetet utförs av föreningslivet. Målet är att ledare, medlemmar, anhöriga och publik ska känna trygghet. I år kunde kommunen på nytt hissa flaggan eftersom certifieringen, som är tidsbegränsad, förnyades och gäller under de fem kommande åren.

Den långa titeln folkhälsosamordnare inrättades genom ett kommunalt beslut och var som klippt och skuren för Ursula.

– Jag har ett roligt och omväxlande jobb som jag trivs med, inte minst för att det är en bra kommun att arbeta i.

Bland hennes uppgifter finns att dokumentera och beskriva invånarnas hälsoläge för beslutsfattarna, något som kräver tillgång till ett brett underlag.

– Det underlättas av att jag inte enbart jobbar för kommunen utan också för landstinget och har tillträde till båda arenorna.

Så hur mår kommuninvånarna egentligen? Svaret är enligt Ursula Fürtig lite mer komplicerat än att generalisera och svara "bra" eller "dåligt".

– I stora drag mår befolkningen relativt sett gott, säger folkhälsosamordnaren och stödjer sig bland annat på enkäter utskickade till slumpvis utvalda i kommunen.

På plussidan anger hon som exempel att det aldrig tidigare varit så få som röker. Det som däremot gör henne bekymrad, om statistiken bryts ner till olika grupper, är tecken som finns bland dem som betecknas "kvinnor mitt i livet".

– De anser sig ha en sämre upplevd hälsa och det inkluderar den psykiska hälsan. Bland ungdomarna är det också många som mår dåligt, speciellt bland tjejerna, men där kan man se en gradvis ljusning, säger Ursula Fürtig.

Någon risk för att hon ska bli arbetslös finns således inte. En nollvision skulle stanna vid att vara en vision. Befolkningens struktur ändras ständigt, hälsan blir bättre inom en grupp, sämre hos en annan. Så Ursula Fürtig lär få fortsätta att revidera sin översiktsbild från sjätte våningen.