Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Uppfinning från Orsa bakom Rosettas rymdfärd

När den europeiska rymdfarkosten Rosetta lyckades med sin färd till den avlägsna kometen på onsdag eftermiddag skålades det på företaget NewSoTech i Mora.
– Det finns viktiga delar på farkosten som har anknytning till Mora och Orsa, berättar Pär Nyman på Newsotech.

Annons

Det är Orsaduon Erik Johansson och Per Nyman som ligger bakom TiSurf. Det är ett Titankeramiskt ytlager som skyddar farkostens viktiga mätmekanik på de så kallade Langmuirproberna. De ser ut som känselspröt på moderfarkosten Rosetta.

Det var under onsdagskvällen rymdfarkosten Rosetta, utskickad av ESA, den europeiska rymdorganisationen, efter närmare tio års färd landade på en isig komet miljontals mil från jorden.

– En fantastisk händelse inom rymdhistorien med en farkost som nu kan sända data om kometen till jorden, säger en rörd Pär Nyman.

Ombord på Rosetta finns en rymdväderstation, ett så kallat Langmuirprobe instrument, som ska undersöka kometens miljö. Denna så kallade probe är ytbehandlad med TiSurf, som är utvecklad av Erik Johansson från Orsa med Per Nyman som innovatör.

Rosetta är moderfarkosten som flyger bredvid och sakta cirklar runt kometen. Viktigt är nog att påpeka att Langmuirproberna inte sitter landaren Philae´s utan på moderfarkosten Rosetta

Erik som är 56 år blev kompis med Pär Nyman och Morabon Peter Östlund när de flög segelflygplan vid Tallhed i unga år. Trion har hållit kontakten sedan dess.

Pär och Erik var innovatörer till den detalj som finns på Rosetta och totalt cirka tio satteliter.

Erik Johansson berättar för tidningen att han under studier på Uppsala universitet doktorerade i ämnet Tribology, som handlar om materiallära.

Det Erik bland annat tog vara på var att ytomvandla metallen titan till keramik. Titan lades i ett vacum utan tillgång till syre och vämdes upp till 800 grader och fick en yta av keramik. Genom tillsats av kväve skapades en hård yta på materialet med en låg friktion.

– Det var som att lägga titan i en ren och fin bakugn, som att grädda i en tunnbrödsugn i Eriks hemby Oljonsbyn, noterar Pär Nyman.

Det blev en yta med en seg kärna av titan som tålde syror, vatten och en rad andra ämnen utan att påverkas.

Erik Johansson tog patent på sin kunskap om titan.

– Nasa, den amerikanska rymdforskningsorganisationen, upptäckte att de behövde en stark yta över instrument och mekanik till sina färder ute i rymden. Efter flera tester av TiSurf förstod Nasa att det var den säkra ytan från de två Orsaborna de letat efter.

Nasa kom att främst använda den ytbehandling som uppfunnits i Orsa på sin farkost Cassini, som efter tio års färd började undersöka en av Saturnus månar, lustigt nog namnet Titan.

Den tåliga och hållbara keramiska titanytan har även använts på racerbilar och under ytan ned till botten på oljeplattformar.

– Det är nog den exportvara i Sverige som färdats längst, konstaterar Erik Johansson med tanke på avståndet till den aktuella kometen.

Erik, Pär och Peter Östlund samt övriga medarbetare på NewSoTech hoppas nu på yt-tekniken så att det går att använda på andra områden inom bland annat industrin.