Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till sist blev Bengt hedersdoktor

Bengt Ehnström promoveras till hedersdoktor vid SLU under lördagen. Ett påbörjat doktorsarbete ledde till att han blev för sysselsatt.
– Det är finare att bli hedersdoktor än doktorand, säger Bengt Ehnström.

Det var en tid efter att Bengt Ehnström inlett sitt doktorandarbete som livet tog en annan vändning. Han var på god väg med sitt doktorsarbete och hade fältstudien klar. Men han ändrade sig. Ett nytt arbetsfält - naturvård - hade kommit till Skogshögskolan.

– Många av professorerna var skeptiska. De ansåg att man inte skulle syssla med något som begränsade skogsproduktionen, säger Bengt Ehnström.

Via naturvård startade Bengt Ehnström, Thorleif Ingelög och Ingemar Ahlén projekt Linné. Skogstyrelsen blev en viktig partner som beställde kurser och böcker för att öka kunskapen om flora och fauna i skogen. Det ledde till tre böcker och utbildningar och riktlinjer för naturvård i skogsbruk.

Slutet av 1970-talet drabbades svensk skogsproduktion av svåra angrepp av skadeinsekter. Det gjorde att Bengt Ehnströms fält, entomologin, fick en större betydelse. Hans ursprungliga doktorsarbete hade handlat om barkborrar och deras inverkan på träd. Nu hjälpte han skogsbruket att hantera angreppen av granbarkborren.

I början på 1980-talet startade det som senare skulle bli känt som Artdatabanken och Bengt Ehnström engagerades att sätta upp Rödlistan över hotade arter. Efter ett tag valde han att helt gå över till Artdatabanken.

Du som i starten av naturvård arbetade åt Skogstyrelsen. Vad tycker du om den bild av Skogstyrelsen som målats i bland annat Maciej Zarembas reportage i Dagens Nyheter?

– Det har skett en förändring där inriktningen av verksamheten går mer och mer mot produktionsrådgivning. För mig är det med stor sorg jag markerat detta i mitt medvetande, säger Bengt Ehnström.

Sedan pensionen bor han i föräldrahemmet i Nås. I 60 år har han kunnat följa förändringar i naturen i takt med klimatförändringar och nya jordbruksmetoder.

– Förr var det mindre hagar med slagen hö, det fanns en enorm artrikedom som försvunnit. Nu är det mest potatis, säger Bengt Ehnström.

Anledningen till att det blev skalbaggar förklarar han är att det finns ett greppbart antal arter, cirka 4500 stycken. En anledning är att de hittas bara på vissa ställen.

– Jag var i Västmanland och studerade tickor på vindfälld lind. Jag tog med mig en sälgticka som växte på en lind hem och studerade sporrören. Och så tittade ett kryp tillbaka som jag var rätt säker på att ingen hade sett förut, säger Bengt Ehnström.

Den lilla baggen, som är 0,45 millimeter stor och världens minsta, fick namnet Ehnströms dvärgfjädervinge; på latin: Baranowskiella ehnstromi.