Projektet finansieras av Folkhälsomyndigheten och är ett samarbete mellan Borlänge kommun och högskolan. Det utvärderas nu av Fatumo Osman och tre av hennes kollegor.
– Flyktingar har ofta särskilda behov. De behöver mer information och är inte bekanta med våra lagar. Många somalier tror till exempel att socialförvaltningen har rätt att ta deras barn. Då är det inte så konstigt om de inte vågar söka stöd, säger Fatumo Osman.
Hon konstaterar att synen på barnuppfostran och föräldraskap skiljer sig mellan olika länder. I Somalia uppfostras barnen mer auktoritärt, och inte bara av mamma och pappa, utan även av andra äldre släktingar. I Sverige är det kärnfamiljen som gäller, och betoningen ligger på individens rätt och ett mer demokratiskt föräldraskap.
– Det är en annan stil som kan vara svår att förstå. Svensksomaliska föräldrar kan tro att inte har rätt att säga nej när barnen vill ha den senaste Iphone-modellen, att de måste köpa den trots att de inte har råd. De behöver stöd för lära sig sätta gränser och bygga en stark relation med sina barn. Dessutom har de flesta familjer lämnat sin stora familj.
Projektet i Borlänge blev lyckat, det visar en första rapport. Efter tolv träffar var föräldrarna nöjda. De hade fått hjälp att kulturanpassa sitt föräldraskap och känner mindre stress, jämfört med andra.
Och deras 11-16-åringar mår bättre, både i skolan och utanför. Oro, somatiska problem och sociala problem har minskat.
