Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sten Widell: Gösta jubilerar tillsammans med Vasaloppet

Vasaloppet fyller 100 år 2022 och jubileumsåret kommer Gösta Lönnelid att som den tredje veteranen genomföra sitt 60:de lopp. Men Gösta funderar på att åka loppet på ett alldeles speciellt sätt genom att spänna på sig gamla historiska träskidor om och när nu tillfälle ges.

Året var 1962 när han gjorde debut i Vasaloppet och detta efter en mycket dramatisk olyckshändelse mindre ett år före debuten.

Gösta växte upp i Narken tio mil norr om Kalix. Han hade tolv syskon, fem flickor och resten grabbar. Familjen bodde i ett kronotorp och efter skolan var det skogsarbete som gällde. Det här med idrott fanns med redan från barnsben och när Gösta var fem år gammal skidade han tre kilometer för att via den närmaste radioapparaten få lyssna på Sven Jerrings referat från Vasaloppet. Intresset för vasaspåret hade börjat gro redan där och jobbet i skogen byggde upp en stark och uthållig kropp.

Hösten 1961 jobbade Gösta med avverkning i skogen. I samband med en fällning slog motorsågen upp med fullt varv i låret. Han trodde bestämt kroppspulsådern var avskuren och en av arbetskamraterna körde honom med ilfart till sjukhus. Dit var det tre mil och halvvägs krockade de med ett annat fordon. Gösta kom i alla fram till läkare och efter all dramatik konstaterades det att han kommit undan med en hårsmån. Pulsådern var hel men ett fult ärr påminner fortfarand om olyckan. Det är nästan ofattbart att han året efter kunde ställa upp i sitt första vasalopp. Före olyckan hade han siktet inställt på att ta en plats i landslaget. Nu fick han sänka ambitionsnivån.

Gösta jobbade i skogen tills han blev 28 år och efter epoken som skogsarbetare började Gösta plugga på korrespondens. Siktet var egentligen inställt på att förkovra sig inom det skogliga området, men valet föll istället på bygg- och anläggning. Gösta säger att det inte fanns någon framtid i skogen när mekaniseringen kom och uppe i norrlandsskogarna tydde man begreppet ”AMS” som att alla måste söderut.

Han hamnade så småningom i Dalarna och Mora och har medverkat vid ett otal anläggningsprojekt. Här kan nämnas byggandet av Mora flygplats, golfbanan på Sandängarna där havar arbetsledare. I perioder har han varit egen företagare. Inför världsmästerskapen i Falun 1974 var han med och skapade förutsättningarna för hoppbackarna. Han hade även ett finger med vid planeringen av skidbanan. Jobb bland stora maskiner på arbetsplatserna kan ha sina risker. Det visade sig när Gösta jobbade i Älvdalen 1995 då han blev överkörd av en traktor. Revbenen fick en ordentlig tryckare men trots det ställde Gösta upp i Vasaloppet. Han kämpade med svåra smärtor men tog sig i mål. Säger att han tänkte bryta men tillägger samtidigt att om han klivit av den gången hade det förmodligen inte blivit så många lopp därefter.

Det är skidåkning som är Göstas specialitet, men för att behålla flåset har han även sprungit ett antal maror och terränglopp. Hans bästa maratid är 2.49. Bästa tiden i hans 59 hittills avverkade Vasalopp är 4.31.

Det är naturligtvis en jättebedrift att ha kämpat sig igenom alla olika former av lopp och att bygga upp den här sviten i Vasaloppet. Att hålla sig frisk och skadefri är ett kapitel som kräver sin man. Här svarar Gösta att förutom regelbunden träning är en annan förutsättning god och riktig kost. Som exempel plockar han årligen 150 kilo hjortron, blåbär och lingon. Högoktanigt bränsle tycker han.

Blåbären hänger med dagligen eftersom de piffar upp den obligatoriska frukostgröten. Fisk är populärare än kött och massor av grönsaker finns alltid med på Göstas tallrik och han vill i sammanhanget prisa sin fru för hennes matlagningskonst.

Nu väntar ännu en milstolpe för Gösta Lönnelid, den att avverka det 60:de loppet. Om han väljer att göra det extra mödosamt genom att hasa sig fram på gamla träplank återstår att se.

Träskidor har han naturligtvis tävlat på många gånger tidigare. Minns loppet 1966 som han betraktar som de värsta av de hittills 59 avverkade. Annars betraktar sig Gösta som en riktig långtradare. Han åker gärna distanser på 50 kilometer eller längre. Han bor strategiskt i Hemus, bara ett stenkast från vasaspåret där Bengt Eriksson, Sälen och Börje Karlsson, Landsbro hann före Gösta att nå 60 lopp.

Själv blir han alltså den tredje åkaren i den här exklusiva gruppen att nå målet, men den här gången kan det bli på ett mycket speciellt sätt.

Sten Widell