Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Staten tar ett större ansvar för anhöriginvandringen

För cirka en månad sedan krävde tolv kommunstyrelseordförande, däribland Maria Strömkvist (S), att kommuner som tar emot många flyktingar kompenseras. Och nu är förändringar på gång.
Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) har presenterat tre förslag som ska underlätta för kommunerna.

Annons

I augusti skrev tolv kommunstyrelseordförande under en debattartikel i Dagen Nyheter. Bland annat framfördes krav på att kommunerna som tar emot många flyktingar måste kompenseras.

Bland annat hänvisades till att anhöriginvandringen från Somalia kommer att ta fart och att det tar längre tid än två år för en flykting att komma i arbete och därigenom egenförsörjning vilket etableringsreformen utgår från. I artikeln påpekas att det i genomsnitt tar sju–tio år från att vara nyanländflykting till uppnådd egenförsörjning.

Under de två första åren har staten det ekonomiska ansvaret för flyktingarna, men därefter ligger det ansvaret till stor del på respektive kommun. Och bland annat i den delen vill artikelförfattarna ha en förändring, att staten tar ett större ansvar.

I Ludvika kommun finns ett antal flyktingar från Somalia och nya bestämmelser gör det lättare för anhöriga att återförenas med sina familjer. Enligt beräkningar som gjorts kommer runt 120 anhöriginvandrare till Ludvika, av dessa är cirka 100 barn.

– Det är en lång process så alla kommer inte samtidigt, säger Mohammed Alkazhami, verksamhetschef på Ludvika kommuns Integrations- och etableringscenter.

I förra veckan svarade integrationsminister Erik Ullenhag på debattartikeln och han presenterade tre av regerings åtgärder.

Bland annat ska de som inte faller inom den så kallade tvåårsregeln omfattas av etableringsreformen och kommunerna kommer att få statlig ersättning för mottagandet.

Vidare ska en förordningsändring genomföras som säkerställer att de nyanlända invandrarna som inte fått arbete efter att ha genomgått etableringsreformen kommer att omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin.

Därmed får dessa människor fortsätta att ta del av Arbetsförmedlingens insatser. Något som också medför att de nyanlända invandrarnas huvudsakliga inkomstkälla inte kommer att vara försörjningsstöd. En lättnad för kommunerna.

Dessutom förstärks insatserna för att möta nyanlända med lägre utbildning genom en möjlighet till ett praktiskt basår för dem som har mindre är nio års skolgång. I basåret ingår arbetsträning kombinerad med svenskundervisning och utbildning.

När dessa förändringar kan genomföras är dock oklart. Lena Hallerby, pressekreterare hos Erik Ullenhag, säger flera av förslagen kommer att beslutas under hösten, medan andra delar kommer att genomföras nästa år.

Mohammed Alkazhami tycker att de nu föreslagna förändringarna är enbart positiva och han hoppas att de genomförs så snabbt som möjligt.