Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ständiga lån ur spargrisen

Annons

Begreppsförvirringen om landstingets ekonomi är ganska stor. Det allra mest problematiska begreppet är "ackumulerat underskott". De bästa översättningarna är måhända "surdeg man inte vill ta i" eller "det där får vi lösa senare"?

Det är snart tio år sedan balanskravet infördes. Reglerna för den offentliga ekonomin stramades åt. Det blev inte längre tillåtet att förbruka mer pengar än vad som kom in. Den offentliga verksamhet som gör ett underskott ett år har tre år sig att genom överskott återställa tillgångarna.

Landstinget Dalarna är notoriskt uselt på att efterleva dessa regler. Här har landstinget i stället samlat på sig underskott som nu uppgår till närmare 900 miljoner kronor.

Det är pengar som landstinget konverterat till driftsmedel ur den reala förmögenheten - det som kallas eget kapital i balansräkningen. Först har landstingsledningen tullat litet grann på detta kapital, sedan har den tullat litet till.

Spelar det här någon roll? Ja, det rör sig om en inteckning i framtida driftspengar. Någon annan än dagens vårdtagare får betala längre fram. Ett ackumulerat underskott är det allra tydligaste tecknet på att landstinget år efter år spenderat mer än det har råd med.

Som en följd av att underskott har följts av underskott har Landstingets Dalarna blivit en av värstingarna bland Sveriges landsting med avseende på soliditeten, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan.

Soliditeten är bland de sämsta i Sverige.

I början av året lades en någotsånär ambitiös plan för att göra något åt lånen ur den egna spargrisen, och det var förstås alldeles nödvändigt. Landstingets budget för 2012 utgick från ett överskott på strax under 100 miljoner kronor, för att steg för steg beta av de gamla synderna.

Nu vet vi att den egna budgeten spruckit å det grövsta. När landstingsrådet Ingalill Persson (S) envist pekar på att hela landstinget ändå kan komma att klara att inte gå med underskott 2012, nämner hon inte att det samtidigt betyder att landstinget inte gör något åt sitt ackumulerade underskott.

Någon annan ska betala. Senare. Längre fram. Det är en oansvarig ekonomisk politik.