Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Starkast i Risingsbo

Annons

- Jag har som mål att ta min tionde EM- och VM-medalj. Det krävs nog 162 kilo om jag ska vinna och det ska jag förstås försöka göra, säger åldermannen Börje.

- Och jag siktar på att ta 180-185 kilo, det är nog vad som krävs om jag ska ta guld. Sedan tidigare har jag två guld och två silver, säger Pekka.

Duon tar definitivt sitt lyftande på allvar, även om de konstaterar att de också har trevligt på sina årliga mästerskapsresor.

- Man får se mycket som man inte skulle få se om det inte vore för de här tävlingarna. Nästa år går till exempel VM i Miami, Florida. Det är förstås nästa mål, konstaterar Pekka Kihlström med något drömskt i blicken.

Det ligger dock en mängd träning och därtill stora ekonomiska uppoffringar bakom Pekkas och Börjes resande. De tränar tre gånger var per vecka och det ekonomiska stödet från förbundet är lindrigt sagt begränsat.

- Via sponsring har vi i alla fall resan betald, men nog skulle vi behöva mer hjälp än så, säger Pekka.

Men de tvekar ändå inte att fortsätta sin satsning, för lyftandet håller dem vid gott liv.

- Bänkpress är en bra träning, det är härligt att kunna visa att man kan behålla styrkan trots att man blir äldre, säger Börje.

Pekka nickar, även han stortrivs med bänkpresslivet.

Ingen av dem stoppar i sig några kosttillskott, vanlig husmanskost duger utmärkt för att kroppen ska tåla den tuffa träningen.

Följaktligen är de även motståndare till den dopning som under många år solkat ner ryktet kring styrkelyft.

- Det borde vara livstidsavstängning för dopning. Eftersom jag tävlar är jag ständigt beredd att bli testad, vilket jag också blivit. De kom in här i träningslokalen och sade: "Häng med här, Pekka". Men det är bara bra, de får komma och testa mig när de vill.

Pekka Kihlström har en glöd i ögonen när dopningen kommer på tal.

Börje Eriksson håller förstås med, men han pratar hellre om något trevligare. Som möjligheterna att det åter ska bli fart på verksamheten i Smedjebackens Atletklubb.

- Jag minns när vi blev Sveriges bästa klubb, det tog tio år att bygga upp det laget. Det skulle vara kul att prova något liknande igen, säger Börje.

Visst har de ambitioner, gubbarna vid Roths väg. Det lär märkas i veteran-VM, dit de förstås reser tillsammans.

- Vi brukar hålla ihop, vi är ju de enda svenskarna som brukar vinna, konstaterar Börje Eriksson med ett leende.

HENRIK SCHMIDT

Mer läsning

Annons