Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Passionerat hästarbete

Annons

Förutom att båda två är drivande krafter i Sleipner Dalarna, Gun som sekreterare och Bengt som ordförande, så är den förra också ordförande i riksföreningens valberedning.

Gun har också "hållit i tömmarna" för en utredning om hur den framtida svenska hästpolitiken ska utformas.

I samband med riksstämman i mitten av juni, som hölls i Borlänge, uppmärksammades deras passionerade arbete för kallblodsrasen med föreningens finaste utmärkelse: Sleipners Guldtecken.

En nål, modell tyngre och bokstavligen värd sin vikt i guld, som delas ut till den som gjort något alldeles extra för den kallblodiga travsporten.

- Två föreningsmänniskor som alltid varit hjälpsamma och arbetat för kallblodstravarens bästa, sa Rikssleipners ordförande Carl-Erik Sandström när han överräckte hedersbetygelserna till Gun och Bengt.

Samma utmärkelse - en huvudbild av Steggbest - tilldelades även Rommes sportchef Bernth Martinsson som under många år jobbat för att kallblodssporten ska vara stark i Dalarna och bland annat verksamt bidragit till "isbjörnarnas" Sleipner Cup, som i år har ett första pris på hela 150 000 kronor.

Gun och Bengt har delat hästintresset sedan ungdomsåren.

- Jag träffade Bengt när jag var 16 år, säger Gun.

- Som sedan den gången varit med häst.

Ett 30-tal travare har genom åren passerat genom stallet. På ett undantag har det enbart handlat om kallblod.

- Jag tycker det är en rejälare ras än den varmblodiga travaren, säger Bengt och pekar dels på dess utveckling, dels på användbarheten.

Också människorna runt hästen är speciella, eller som han föredrar att beskriva släktet: jordnära.

45 segrar har Bengt genom åren skördat. Av dem har Condorina - segermaskin i slutet av 50- och början av 60-talet - ensam svarat för 22 vinster. Hennes rekord, 1,39, var för den tiden inte fy skam.

Betydligt blygsammare blev prissumman. 22 500 kronor var allt hon fick ihop, men så var också förstapriset låga 300 kronor - på ett undantag.

- Ja, i en landskapsmatch mellan Hälsingland och Dalarna blev det 1 800 kronor på ett bräde. Plus lagerkrans, minns Bengt. Som också hade en duktig häst i Ginix. En travare som han köpte på telefon från Piteå och som han vid sju olika tillfällen fick segerdefilera med.

Efter några travlösa år ser makarna Andersson fram mot en omstart på travbanorna, vilket de båda fölen efter Effi och Åkes Pia ska borga för.

Då inget av stona kommer att betäckas om i år så behöver Bengt inte ta till några abrupta avvänjningsmetoder.

- De kommer att få gå i lag så länge som de vill, och det fungerar, säger han.

En successiv avvänjning på allt mellan 6 till 12 månader som framför allt hos mindre uppfödare fått allt fler anhängare.

- Det blir inga pengar till hästen inom ramen för EUs miljö- och landsbygdsprogram, säger Gun på frågan vad som hänt efter centerpartiets motion, sprungen av hennes idé, där hästen skulle bidra till att hålla odlings- och kulturlandskapet öppet. En skrivning som fick ett positivt mottagande av jordbruksminister Margareta Winberg.

- Ja, men Margareta Winberg, som var en av förespråkarna till den statliga hästutredning som låg klar i december år 2000, har dumpat sitt eget förslag.

Gun är besviken, dels över jordbruksministerns kovändning, att inte ta strid för hästen, dels över lantbruksnäringens negativa hållning.

Glad är hon däremot i Guldnålen. Och i de två fölen, där den äldsta, född 27 april, lystrar till namnet Tåffe.

KG KARLQVIST

Mer läsning

Annons