Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På Stockholms Stadion: Sanna hittade inte rytmen

Annons

När hon såg banlottningen i måndags jublade Susanna Kallur.

- Bana sex är perfekt. Då kommer man nära publiken. Det finns ingen arena som är lik Stockholms stadion, där banorna är så nära läktaren, säger hon.

Och publiken verkade lyfta Kallur i det som med stor sannolikhet till stora delar var en försmak på VM-finalen.

Snabbt upp ur blocken hakade hon på regerande världsmästarinnan och tidigare tränings- och skolkompisen på University of Illinois, Perdita Felicien, på banan innanför.

Över femte häcken var Susanna fortfarande tvåa.

- De första fyra häckarna gick det gudomligt, där vill jag inte ändra någonting. Jag hade en reaktionstid på 015, det är ju nästan tjuvstart, säger hon.

Rytmen fanns där, precis som i Karlstad åtta dagar tidigare.

Men precis som i Karlstad försvann den också över de sista fem och Sanna fick kämpa sig i mål som sexa, nio hundradelar efter segrarinnan Felicien.

- Jag kommer för nära, det blir inte rytmiskt och då tappar jag rätt mycket, säger hon.

Den här gången var också vinden obetydlig.

Känns det jobbigt inför VM?

- Nej, inte jobbigt. Det här är ett ganska vanligt problem. Jag kan inte handskas med farten. Jag måste köra mer frekvens- och rytmövningar.

Och trots problemen: Susanna Kallur var bara en tiondel för att slå hela världseliten.

- Det blev ingen vidare tid, men det är ändå skönt att känna att man är med. Jag har inte så långt fram.

Förbundskapten Thomas Engdahl:

- Jag vet inte varför det blev sämre tider, om det berodde på väderförutsättningarna eller att banorna är helt nylagda. Men Sannas lopp var otroligt bra, och jag tror hon har en växel till när det gäller VM.

MARKUS JOSEFSSON

Mer läsning

Annons