Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu är det äntligen Hjorth

/

Annons

Det är kanske så att syster Ratched väntar runt hörnet, redo med tvångströjan. Jag leds kanske snart bort, mumlande Kim Fowleys gamla They're coming to take me away, haa-haa som ett mantra hela vägen till gökboet.

Jag har ingen aning, men jag vet att ingen kan bortse från Maria "Mimmi" Hjorth från Aspeboda. Helt otippat slutade hon tvåa i major-tävlingen British Open på klassiska St Andrews i söndags.

Hade jag spelat tusen spänn på det, då skulle jag i det här läget ha varit på semester i ökenheta Las Vegas, suttit i en av toppsviterna på storslagna Wynn och skrivit vykort hem om hur sanslöst bra jag har det.

Andraplatsen bakom överlägsna världsettan Lorena Ochoa från Mexiko var av skrällkaraktär.

Inte för att det hade gått dåligt för Falun-Borlängespelaren Hjorth på St Andrews, hennes favoritbana sedan universitetsåren i Sterling, bara 45 minuter bort, utan mer för att . ja, det gick vägen - hela vägen.

Maria Hjorth, som spelat på LPGA-touren sedan 1998, är en av våra allra bästa golfspelare. Det visar hon alltid, i alla fall under den första och andra tävlingsdagen. Sedan brukar raset - om man nu kan kalla tappade placeringar för ett ras med samma sorts korkade gravallvar som man slentrianmässigt kallar en förlust i allsvenskans 16:e omgång för katastrof - komma.

I British Open var hon hur stabil som helst. Och hur glad som helst. Svingen satt, precis som närspelet. Det var ett besked om att hon, trots några tunga år utan större framgångar, är på väg tillbaka, att fjärdeplatsen i matchspels-VM alldeles nyss inte var någon tillfällighet.

Golf är tillfälligheter. Gränsen mellan succé och fiasko är tunnare än Stefan Nystrand (vilket lyft! vilka tider!) numera är.

En plötslig sidvind, ett regn, en för hög röst, en mikrosekunds okoncentration - det räcker för att fälla även den bästa. Vad man kallar för små marginaler saknas helt enkelt.

Det är därför golf är otroligt fascinerande som idrott.

(Dessutom kan den vara så vacker, spelas på så vackra platser. US Masters, till exempel, är vidunderligt, mycket tack vare bergen av rhododendron på Augusta National i den amerikanska södern.)

Maria Hjorth är nu återigen högaktuell för spel i damernas Ryders Cup, Solheim Cup, i Tylösand - eller på Tylösand heter det kanske, vilket jag kan sträcka mig till eftersom det handlar om en golfbana (däremot skulle jag aldrig säga "på Smögen" som landets alla snedseglare med kotlettfrillor säger när de berättar om var någonstans de sprutade champagne på semestern) - och det är, faktiskt, hur stort som helst.

Och om vi går tillbaka till där den här texten började, till framgången på svårspelade blåsstället St Andrews, så måste vi säga att den är i klass med . vänta . den är i klass med Niclas Fasths andraplats i British Open 2001, och minns ni vilket surr det blev kring honom?

Så varför "Mimmi" Hjorth inte dominerade landets sportsändningar i söndags och tidningssidor i måndags är en liten gåta, inte i klass med hur flygplan trots sin supertunga vikt kan lyfta.

Det berodde, förmodligen, på att Hjorth inte heter Sörenstam.

Brukar vara på det viset. Damgolf är Annika Sörenstam. På gott och ont.

Gott för att Annika Sörenstam väckt intresset, skapat ett allvar och stor respekt för (dam)golf.

Ont för att allt kommit att handla om Annika Sörenstam.

Fixstjärnor är vad idrotter behöver. Men fixstjärnor är inte alltid vad de andra utövarna behöver för att synas.

Annika Sörenstam är tiofaldig major-vinnare. Liselotte Neumann överraskade när hon vann US Open 1988. Helén Alfredsson vann Nabisco Dinah Shore 1993. Sophie Gustafsson blev tvåa i British Open för två år sedan. Jesper Parnevik har varit tvåa i British Open två gånger, Niclas Fasth, som sagt, blev det en gång.

Och nu har vi alltså Maria "Mimmi" Hjorth.

Dags att resa en staty vid Aspeboda-banan?

Apropå Hjorth, den här krönikans ingress och ingenting: 1) Liverpool, 2) Chelsea, 3) Manchester United - så slutar Premier League.

Jag kan, allstå, ha blivit galen.

Mer läsning

Annons